Förebyggande och de tre stegen

Grannsamverkan har blivit ett samlingsnamn för åtgärder som innebär att de boende i ett område bildar ett brottsförebyggande nätverk. Grannsamverkan är brottsförebyggande när det är som effektivast. Grannsamverkan innebär att grannar och närområde går samman och förebygger kriminalitet.

Grannsamverkan är:

Grannar i ett bostadsområde / företagarområde går samman för att förebygga brott. Man vidtar åtgärder som t.ex. bevakning, märkning av ägodelar, och rapporterar brott till polisen och vittnar.

Grannsamverkan är inte:

Grannsamverkan är inte ett medborgargarde. Det är polisens jobb att arrestera och hantera brottslingar.

Sänker kriminalitet:

Genom effektiv Grannsamverkan kan man sänka kriminaliteten i ett bostadsområde / företagsområde med 40 - 60 %.

Preventiva mekanismer

Idén om grannsamverkan bygger på de preventiva mekanismerna som kallas grannskapsprevention. De två huvudkomponenterna är att brott kan förebyggas och tryggheten ökas genom:

• ändrat beteende bland potentiella brottsoffer för att minska tillfällena till brott, till exempel genom förbättrat stöldskydd och
• lokalt samarbete för att öka samhörigheten och därmed den sociala kontrollen.

Det finns flera åtgärder i grannsamverkan som syftar till att ändra beteendet bland potentiella brottsoffer för att därmed minska tillfällena att begå brott:

• att stöldskyddet förbättras
• att tillhörigheter märks och dokumenteras
• att man vidtar åtgärder så att det inte ska märkas om en bostad står tom
• att deltagarna iakttar misstänkta beteenden och vid behov
• rapporterar till kontaktpersonen eller till polisen.

Det faktum att deltagarna ökar sina ömsesidiga kontakter är exempel på sådant som kan leda till ökad social kontroll och ett förbättrat socialt klimat i grannskapet. Detta kan i sin tur leda till fler gemensamma grannsamverkan aktiviteter och ökad trivsel samt bidra till att bryta social isolering.

Något som ytterligare kan bidra till att minska brottsligheten är att det ökade informationsutbytet mellan deltagarna och polisen kan leda till att brott klaras upp och att de skyldiga tas i förvar, och därför under en tid blir oförmögna att begå brott i området.

Brottsprevention är ett annat ord för brottsförebyggande arbete. Att förebygga brott innebär att man vidtar åtgärder som minskar antalet tillfällen till brott, ökar riskerna för upptäckt vid utförande av brottslig handling, och genom att man på olika sätt förhindrar att barn och ungdomar kommer in på en brottslig bana.

Grannsamverkan innehåller 3 steg:

1. Samverkan mot brott
2. Mekaniska inbrottskydd och märkning
3. Inbrottslarm

Samarbetspartners

Grannsamverkan är en ideell verksamhet som drivs av medlemmarna själva i samråd med Brottsförebyggande Rådet och Polismyndigheterna i Sverige. Samarbetspartners är Polismyndigheten, Brottsförebyggande Rådet, Stöldskyddsföreningen, försäkringsbolagen, fastighetsägare m.fl.

Initiativtagare och Grannsamverkans historia

Grannsamverkan i Sverige startade på regeringens initiativ genom en diskussion mellan ett flertal myndigheter och organisationer om ett framtida samarbete på det brottsförebyggande området. Detta resulterade i att en central samordningsgrupp, Samverkan mot brott, bildades under Rikspolisstyrelsen i avsikt att minska vardagsbrottsligheten. Denna verksamhet ingår numera i polisens linjeorganisation. Polisen i Linköping i samarbete med ett försäkringsbolag blev först i Sverige med Grannsamverkan, när de på allvar 1987 sedan överförde den amerikanska idén till svenska förhållanden. Det första nätverket för grannsamverkan startades på försök i Ryd 1985, och det andra startades i Barhäll 1986, under namnet Operation Samverkan.

I Stockholm inleddes Grannsamverkan inom det s.k. Västerortsprojektet, där polisen i samarbete med försäkringsbolag byggde upp verksamheten i villa och radhusområden. Grannsamverkan av denna modell, och andra skilda projekt med stöd från polis och försäkringsbolag, har i dag genomförts i många delar av Sverige.

I dag har Grannsamverkan utvecklats även i flerfamiljshus i samarbete med fastighetsägarna.

En beräkning våren 1994 pekar på att mellan 50 - 60 000 hushåll i Stockholms län då var engagerade i Grannsamverkan. Antalet ökar stadigt.

Statistiken visar en klart minskande brottslighet i hela stockholmsområdet under början av 1990-talet och åren därefter. D.v.s. i samband med att samverkansprojekten inleddes på allvar.

Resultatet från Västerortsprojektet visar på en halvering av villainbrotten i områden som är anslutna till Grannsamverkan. Liknande resultat har visats från Farsta polisområde och andra polisdistrikt.

Där Grannsamverkan startas i områden som först har kriminalitet och engagemanget och effektiviteten i Grannsamverkan är stor ser man en avgörande nedgång i brott efter att föreningen har startats.

• Läs mer om bakgrunden till Neighbourhood Watch