Hyresnämnden förhandlar (medlar) i tvister om bostäder och lokaler. Hyresnämnden fattar beslut i frågor som till exempel om någon får hyra ut en lägenhet i andra hand.

Hyresnämnden kan medla i tvister mellan en hyresgäst och hyresvärd, eller en bostadsrättsförening och ägare av bostadsrätt om de inte kan komma överens. Tvisten kan vara om villkor, överlåtelser eller uthyrning i andra hand.

Hyresnämnden kan hjälpa dig med information om bland annat lagstiftning om hyror och annan lagstiftning inom hyresnämndens område. (Källa: dom.se)

Rättshjälp, regler och taxor 2007

Rättshjälpsmyndigheten arbetar med rättshjälp. Rättshjälp betyder bland annat att staten betalar en del eller hela kostnaden för en advokat. Rättshjälpsmyndigheten beslutar om rättshjälp i ärenden som domstolar inte har hand om. Domstolen beslutar om rättshjälp i de ärenden som finns i domstolen. Om man vill ha rättshjälp måste man ansöka om det. Rättshjälpsmyndigheten arbetar även med återbetalning av kostnader i brottmål.

Lär dig om reglerna för rätt till rättshjälp, och ta del av de nya taxorna för 2007. Läs om rättshjälp. (Källa: dom.se)

Brottstatistik 2006

Förra året minskade de anmälda bilbrotten med 16 procent, jämfört med år 2005. Dessutom minskade rånen med 9 procent och bostadsinbrotten med 10 procent. Enbart dessa brottstyper innebär en minskning med nästan 30 000 brott. Däremot fortsatte de anmälda våldsbrotten att öka. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) när den preliminära statistiken över anmälda brott år 2006 presenteras.

Förra året anmäldes 1 223 000 brott till polis, tull och åklagare. Det är en minskning med 1 procent, jämfört med år 2005.

Till de brott som minskade förra året hör de flesta typer av stöldbrott, som bilstölder, bilinbrott och bostadsinbrott. Vissa typer av brott står på samma nivå som året innan, till exempel antalet anmälningar om skadegörelse och sexualbrott. Däremot ökade de brott som är en direkt följd av polisens och andra myndigheters ingripanden, till exempel rattfylleri och narkotikabrott. Även antalet anmälda våldsbrott ökade. (Källa: Brå)

Brottsoffers syn på fotboja varierar

Att en fängelsedömd beviljas fotboja kan väcka starka känslor hos brottsoffret. En del är positiva eftersom de tror att fotbojan ökar den dömdes möjlighet till återanpassning. Andra är kritiska och tycker att fotboja är ett för lindrigt straff. Det visar en utvärdering av försöksverksamheten med elektronisk fotboja som Brottsförebyggande rådet (Brå) har gjort.

Den som döms till kortare fängelsestraff kan ansöka om att avtjäna straffet med elektronisk fotboja, så kallad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Även de som avtjänar längre fängelsestraff kan få möjlighet att avtjäna slutet av straffet med fotboja (IÖV-utsluss). Den 1 april 2005 utvidgades möjligheterna att ansöka om elektronisk fotboja, och Brå har haft regeringens uppdrag att utvärdera den utvidgade användningen. Detta är den andra av tre delrapporter. I rapporten beskrivs innehållet i verkställigheten med IÖV och IÖV-utsluss och i vilken utsträckning som klienterna skött sig. Dessutom har såväl klienter som brottsoffer intervjuats.

För första gången, både i Sverige och i utlandet, har en studie gjorts av hur brottsoffer ser på att gärningspersonen fått fotboja. Ett 40-tal brottsoffer som utsatts för våldsbrott, sexualbrott eller rån har intervjuats.

- Vi tyckte det var viktigt att göra en sådan här studie eftersom brottsoffer ofta ses som en homogen grupp med enhetliga attityder. Studien visar att de som utsatts för ett våldsbrott kan ha väldigt olika syn på att gärningspersonen fått fotboja i stället för fängelse. Det varierar från dem som är mycket positiva till dem som är mycket negativa, säger Stina Holmberg, enhetschef vid Brå.

De som var negativa tyckte ofta att gärningspersonen redan fått ett för lindrigt straff och att möjligheten till fotboja gjort straffet ännu lindrigare. Ett par av de negativa kände sig också i övrigt illa behandlade av rättsväsendet. De som var positiva tog bland annat upp att fängelse är skadligt och att fotboja ökar möjligheten till återanpassning. Starkast känslor, såväl positiva som negativa, väckte fotbojan hos de kvinnor som misshandlats av sina män. Några av kvinnorna, särskilt de som hade barn tillsammans med den dömde, var glada att han fått ett straff som inte innebar en så stor social förlust som fängelse. De befarade att fängelse skulle ha gjort mannen hämndlysten och därmed kanske farlig.

Brå har intervjuat 10 klienter som har haft IÖV och lika många som haft IÖV-utsluss. De är överlag nöjda med tiden de burit fotboja, bland annat eftersom det inneburit att de kunnat vara med sin familj och kunnat arbeta. Flera som fått IÖV-utsluss efter en längre tid i fängelse tycker det är bra att den möjliga tiden med fotboja förlängts. "Den tiden behövdes för att komma in i de dagliga rutinerna", sade en av de intervjuade.

Många av brottsoffren hade inte fått information om att den dömde beviljats IÖV eller IÖV-utsluss. Den nuvarande lagstiftningen innebär att brottsoffret kan begära att få information om när den dömde lämnar anstalt, till exempel avtjänar en del av straffet med fotboja. Rätten till information gäller dock inte för IÖV, där hela straffet avtjänas med fotboja. Därför anser Brå att regeringen bör utreda hur nya regler kan utformas för att målsägandena ska få information om att den dömde får IÖV. Reglerna bör vara utformade på samma sätt som vid IÖV-utsluss, det vill säga att man har rätt att få reda på det, men också kan avstå.

Vid IÖV-utsluss, där målsägandena redan har rätt att få information, visade det sig att rutinerna inte alltid fungerade och att informationen upplevdes som otydlig. Det kan därför finnas skäl för Kriminalvården att utforma till exempel en broschyr med information om vad verkställigheten innebär i praktiken.

Den 1 april 2005 utvidgades möjligheterna att få elektronisk fotboja såväl i slutet av ett längre fängelsestraff som i stället för ett kortare fängelsestraff. Det innebär att intagna med en strafftid på minst ett och ett halvt år kan ansöka om att få avtjäna de sista fyra månaderna med elektronisk fotboja. De med minst två års strafftid kan beviljas upp till sex månader med fotoja. Dessutom kan de som dömts till högst sex månaders fängelse få möjlighet att avtjäna hela straffet med elektronisk fotboja i hemmet. Den 1 januari 2007 förändrades kriminalvårdslagen, bland annat genom möjlighet till utslussning från anstalt genom så kallad "utökad frigång". En variant av utökad frigång kan vara utformad som IÖV-utsluss, en annan att klienten får bo hemma med samma stöd men utan elektronisk fotboja. Brå ska utvärdera även den nya formen av utslussning. (Källa: Brå)

Trafikkontroller 2006

Förra året gjordes en halv miljon fler utandningsprov än året innan. Det resulterade i drygt 4000 fler rattfyllerister. Årets insats sparade 15-20 människoliv.

I den trafiksäkerhetsstrategi som presenterades i april 2006 var målet för året att minst två miljoner alkoholutandningsprover skulle utföras under året.

Årets slutresultat blev 2 255 203 alkoholutandningsprov, alltså en bit över det satta målet och nästan 500 000 fler prov än året innan. Motsvarande siffra förra året var 1 761 851.

– Det är det högsta antal prov svensk polis gjort någonsin och ett mycket bra resultat, säger Anneli Bergholm Söder, trafiksansvarig på Rikspolisstyrelsen.

Alkoholutandningsproven syftar till att hitta de som är påverkade av alkohol och droger samt rapportera dessa. Kontrollerna utförs också för att uppnå en brottsförebyggande effekt och rädda liv. (Källa:Polisen)

Lärare får rätt att beslagta mobiler

Redan från höstterminsstarten i augusti i år ska en ny lag ge lärare rätt att beslagta mobiltelefoner. Skolan, eller kommunen, ska också få rätt att flytta störande elever, även mot vårdnadshavarens vilja.

Regeringen, med skolminister Jan Björklund (fp) i spetsen, gör nu slag i saken och inför en ny lag mot störande och farliga elever och mot mobiltelefoner och andra föremål som stör undervisningen.

- Många elever som har det svårt i skolan behöver mer lugn och ro i studierna. Då är det inte rimligt att andra elever sitter och pratar i mobiltelefoner eller använder andra störande föremål, säger Jan Björklund till DN.

- Man får också med den nya lagen flytta elever från skolan för att skydda andra elever, även om föräldrarna inte är med på det. Man kanske behöver bryta upp ett gäng som är destruktivt eller skydda ett mobbningsoffer mot mobbare.

För att detta ska gå snabbt bryts dessa två saker ut ur den skollag som dröjer till kanske 2009. Lagen om att omhänderta mobiler och andra störande föremål och att kunna flytta störande elever till andra skolor träder i kraft redan den 1 juli, efter att Lagrådet fått förslaget på måndagen och riksdagen beslutat om den nya lagen i vår.

I dag får man bara flytta elever i grundskolan av organisatoriska eller ekonomiska skäl. Med den nya lagen får man också flytta elever för övriga elevers studiero. Problemet har varit uppe i exempelvis Robertsfors och senast i Landskrona.

Lärare får också rätt att omhänderta mobiltelefoner och andra störande föremål, som mp3-spelare. Grundregeln är att mobilen får omhändertas under dagen. Vid upprepade förseelser kan läraren ta mobilen och sedan får vårdnadshavaren komma och hämta den. (Källa: DN)

Märkning ska stoppa mobilrån

Registrering av skolelevers mobiltelefoner ska minska rån och stölder bland unga. Örebropolisen erbjuder nu gratis stöldskyddsmärkning - ett sätt att göra telefonen obrukbar för tjuven och minska antalet brottsoffer.

- Mobiler är hårdvaluta bland ungdomar, och många drabbas av stölder. Men vet alla att mobilerna inte går att använda minskar risken kraftigt. Få stjäl ju cyklar med punka, säger Hans Ekerbring, Örebropolisen, som också arbetar inom Brottsförebyggande rådet, Brå.

På måndag inleds arbetet på en grundskola i Örebro. Alla elever i årskurs 7-9 och gymnasieskolan i kommunen erbjuds registrering av sin mobil. Brå i Örebro har anställt en särskild projektledare för arbetet. Förhoppningen är sedan att kunna fortsätta med resten av länets kommuner, enligt Hans Ekerbring.

Varje år anmäls omkring 2.600 stulna eller förlorade mobiltelefoner i Örebro län. I många fall handlar det om unga människor som blivit bestulna eller rånade.

Örebropolisen har skickat ett brev till vårdnadshavare där de berättar om erbjudandet: Elever under 20 år får kostnadsfritt sin mobils serienummer registrerat i en databas hos företaget S-Reg, och om den blir stulen går det att ringa nödnumret dygnet runt. Telefonen spärras då och företaget svarar för att stölden blir polisanmäld. För tjuven är det omöjligt att använda telefonen genom att byta simkort.

- Vi tror mycket på den här metoden, som ett sätt både att minska antalet unga brottsoffer och ett sätt att göra mobiler mindre stöldbegärliga, säger Hans Ekerbring.

Han tror på fler efterföljare i landet. Intresset har varit stort, inte minst från tonårsföräldrar.

I Helsingborg har polisen och Brå under ett par års tid bedrivit ett pilotprojekt med stöldskyddsmärkning av ungdomars mobiler. Gymnasieförbundet Landskrona-Kävlinge-Svalöv följde efter och erbjöd gymnasieelever servicen.

- Det har fungerat bra, stölderna har minskat, säger Gunnar Bolin, kommissarie på Kävlingepolisen.

Hos polisen i Stockholm län arbetar Anders Rydberg som samordnare av brottsförebyggande frågor. Han tycker att Örebrosatsningen låter som en bra väg för att bekämpa en utbrett problem.

- Fungerar det bra på andra håll kommer vi säkert pröva i Stockholm också, säger Anders Rydberg. (Källa: DN)

Vad är Säpo?

Säkerhetspolisen är en underrättelsemyndighet med polisiära uppgifter. Myndigheten förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet, bekämpar terrorism och skyddar den centrala statsledningen. Syftet med verksamheten är att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. Säkerhetspolisens verksamhet är indelad i fem områden: kontraspionage, kontraterrorism, författningsskydd, säkerhetsskydd och personskydd. (Källa: Polisen)

Månadsuppgiften - Februari

Sänd ett e-vykort!

Sänd ett e-vykort med Grannsamverkan motiv!

Sökte du efter något via en sökmotor som du inte fann här?

Det kan bero på att sökmotorn inte har hunnit uppdatera sig i samma takt som det kommer nya nyheter på den här sidan. För att finna den nyhet du sökte efter ska du gå till nyhetsarkivet.

Nyheter 200702

Handikappanpassa

Hyres- och arrendenämnd