Nyheter 200610

Skimmingattack i Uppsala

(24.9.2006) Polisen varnar för skimmingattacker i Uppsala.

Man har funnit skimmingutstyr på en automat på Rapsgatan i närheten av Ikea. Polisen varnar nu för skimming i Uppsala och uppmanar alla som har tagit ut pengar de senaste dagarna att kontrollera kontoutdraget. Man är nu rädd för att skimmingutstyr kan komma att monteras på flera minibanker i Uppsala. Så var på er vakt. Läs mer om skimming här. (Källa: Dina Pengar)

Har du ett inbrottsvänligt hus?

Kan du svara ja på några av dessa punkter så ska du se över ditt inbrottsskydd.

  • Öppet fönster, öppen dörr
  • Klen dörr, klena fönster
  • Inga uppmärksamma grannar
  • Gamla slitna lås.
  • Gott om synliga värdefulla saker, tex: en dyrbar tv eller dator som syns utifrån, eller en fin bil och dyra trädgårdsredskap.
  • Gott om skydd att gömma sig i eller att retirera till, tex stor lummig trädgård med många träd, eller nära skogsområde.
  • Värdefulla saker på förutsägbara platser - tjuven slipper leta.
  • Ingen hund, inget larm.
  • Gott om tecken på att ingen är hemma, tex ingen parkerad bil, överfull brevlåda, kliniskt städat, släckt ljus.

De läser hus bättre än polis och husägare. De finner värdesaker rutinmässigt. Inbrottstjuvar blir experter som jobbar metodiskt, enligt en ny undersökning. Hur väljer en inbrottstjuv sitt mål? Och framför allt, hur navigerar den inne i ett främmande hus? Ett team psykologer från University of Portsmouth i England har undersökt saken. Resultatet har fått stor uppmärksamhet.

Psykologerna intervjuade 50 etablerade inbrottstjuvar på olika fängelser i England. De var i åldrarna 21-60 år. Hälften av de tillfrågade hade gjort över 100 inbrott. De flesta debuterade redan i 13-årsåldern. Psykologerna undersökte deras tankemönster, snarare än tekniker och metoder.

Motivationen var i de flesta fall enkel: pengar. Det förekom väl planerade inbrott, och det förekom också inbrott efter tips eller "inside information". Men det vanligaste tillvägagångssättet var att åka till ett välsituerat område och leta upp ett hus efter enkla tumregler. Tidigare forskning visar att etablerade inbrottstjuvar läser hus bättre än både polis och husägare.

Inbrottstjuvar i studien reagerade mer eller mindre automatiskt på tecken gott byte och god genomförbarhet. Som tjuv måste man kunna ta rätt beslut på kort tid, sammanfattar Dr Claire Nee, som har lett studien. Hon säger:

- På basis av flera olika slags parametrar: hur stort bytet är, hur huset ser ut på insidan, om någon är hemma, hur stora säkerhetsrrangemangen kan vara, så tar de beslutet att gå in.
-Inbrottstjuvar utvecklar erfarenhet i att manövrera sig inne i ett hus, minimal risk och maximal utdelning.

Ståndsmässiga hus

När det gällde byte reagerade de på hus med:

  • Ståndsmässigt yttre, dvs att hus och trädgård var allmänt prydlig, välskött och dekorerat.
  • Synbara värdefulla ägodelar.
  • Fin bil parkerad utanför.

Men ännu viktigare än tecken på byte var "genomförbarhetsprognosen". Här var faktorer som skydd och flyktrutt viktiga. Trädgårdar med gott om träd och buskar som skymmer föredras framför tomter med öppna ytor. Om husen sitter ihop som radhus, eller ligger fristående, spelar ingen roll så länge inte grannar eller andra upptäcker brottet. Hälften föredrog att slå till i dagsljus. Två av tre arbetade ensamma.

Lås inga problem

Säkerhetsarrangemangen var nästa prioritet. Låsanordningar ansågs inte som något större problem. Många hade förvisso fått ge upp inbrott pga tuffa lås. Och många erkände att lås och säkerhetsanordningar blivit bättre de sista tio åren.

De flesta tar sig genom fönster eller dörrar som glömts öppna, eller genom att bryta sig genom ett fönster eller en dörr. Öppna fönster är något en inbrottstjuv noterar likt en hungrig katt fokuserar på en fet mus. En annan vanlig väg är att montera ned eller skruva ur altandörrar. Två tredjedelar kollade att husets ägare var inne genom att sonika ringa på dörren. Alarm avskräcker inte nämnvärt. Inte heller hund, även om det ansågs mer avskräckande än larm. Att bli tagen på bar gärning ansågs som det värsta problemet, inte lås och larm.

Lätt att hitta värdesakerna

Studiens huvudsyfte var egentligen inbrottstjuvens beslut inne i huset. En inbrottstjuv letar inte särskilt koncentrerat upptäckte forskarna. Fokus ligger på att lyssna på ljud och att inte bli upptäckt. Om varje bostadsinnehavare skulle placera sina värdesaker på olika platser, skulle inbrottstjuvarnas byte bli mindre. Men de flesta människor lägger sina värdesaker på förutsägbara platser. Huvuddelen av bostäderna letas igenom enligt samma rutin. Så många som 45 av 50 följde en i förväg planerad rutt genom huset. Två av tre gick direkt till det största sovrummet, följt av andra sovrum, därefter vardagsrum och finrum och sist arbetsrum. Barnens rum och köket kollade få. En inbrottstjuv sa så här:

- Folk lägger sina saker på samma grundläggande platser. Jag skulle kunna göra jobbet med ögonen stängda. Jag är väldigt omsorgsfull och effektiv.

Kommer tillbaka

Etablerade inbrottstjuvar är, enligt forskarna, en slags expertis. De tar rationella beslut i valet av sina mål. De letar systematiskt inne i bostaden. Alltihop baserat på egna erfarenheter. Det för med sig att en bostad gärna får flera påhälsningar. När ett inbrottsoffer återställer sina saker, placerar de nämligen dem på exakt samma plats. Och då blir det ännu lättare för inbrottstjuvarna att stjäla dem en gång till, eftersom de nu vet var sakerna finns. I England drabbas en av fyra som har haft inbrott av ytterligare inbrott.

Genomsnittligt 20 minuter

Inne i sovrummet går många på känsla. Standardkontrollen är utdragslådor, en titt under sängen samt i garderoberna. Högst värderat är betalkort, pengar, smycken, ädelstenar samt värdepapper som pass och checkar. I andra hand stjäls kameror, dyrbara tv, dvd-spelare och annan dyr hemelektronik. Samlarsaker och antikviteter värderas generellt lägre. Det genomsnittliga inbrottet tar ca 20 minuter och inbringar ca 10 000 kr i varor. En femtedel stördes inte nämnvärt av att folk är i huset under inbrottet. Det betydde i stället mer byte i form av väskor och plånböcker. Hellre det än att bli överraskade av personer som kommer hem.

En tjuv i bekantskapskretsen?

Inbrottstjuvarna sa att deras gebit inte var något som var värt att satsa på, att de ville bort från det. Majoriteten hade drogproblem under sina inbrottsperioder, men endast 2 av 50 uppgav att deras inkomst gick till knark. Forskarna drog slutsatsen att knarket inte är huvudmotivet, utan något som är en del av livsstilen.

Studien bekräftar en del känd forskning. Men det rutinmässiga letandet på insidan var i varje fall en överraskning för forskarna. Slutsatsen som forskarna drog var att man inte ska förvara värdesaker på förutsägbara platser.

En annan intressant faktor som kom fram var att hälften av de tillfrågade hade gjort inbrott hos bekanta och familjemedlemmar. Ett bra skydd mot inbrottstjuvar är alltså att inte lära känna en inbrottstjuv.
(Källa: S.O.S Skydd och Säkerhet 6-7 2006)

Bästa tipset för att lura tjuven!

  • Lås dörrar och fönster även om du är hemma. Hänsynslösa tjuvar bryr sig inte längre om att folk är hemma. Se till att låset på entrédörren är säkert och inte går att borra upp från utsidan.
  • Skaffa säkra lås och slutbläck till terass- , balkongdörrar och fönster. Tjuven tar nämligen den vägen i 40 % av fallen. Ordentliga lås försvårar inbrott och att slå sönder ett fönster skapar ljud som kan avlöja tjuven. Det vill de undgå.
  • Koplettera gärna med larm som ska installeras av auktoriserad installatör.
  • Lås inte innerdörrar och byrålådor. En eventuell tjuv kommer ändå att bryta upp och förstöra dem.
  • Märk och registrera dina värdesaker. (sreg.se) Märkta föremål är mindre attraktiva för tjuven eftersom de är lättare att spåra. Förvara dina värdesaker i bankfack om du reser bort en längre tid. Tjuvarna känner ofta till var folk lägger sina saker. Tro inte att du har funnit det perfekta stället.
  • Gör upp med dina grannar eller goda vänner om hur ni ska se till varandras bostäder under semestrar eller när ni är borta. Du kan med enkla medel själv, eller med hjälv av grannarna ge sken av att någon bor i bostaden. Bra grannsamverkan är ofta det absolut bästa inbrottsskyddet.

Kan man lita på säkerhetssäljaren?

Säkerhetsbranschen växer så det knakar. Men går det att lita på alla?

Hemförsäljning används flitigt. Viktigt att tänka på när någon knackar på din dörr är att vara misstänksam. Lita inte blint på vad säljaren säger eller var den uppger att den kommer från.

Grundregeln är att inte köpa av dörr- eller telefonsäljare.

Men är du ändå intresserad av att göra en affär med någon av dessa så ska du tänka på detta.

  • Många försöker att med vilseledande information utnyttja människors tillit att göra snabba affärer. Det är bland annat vanligt att locka med kostnadsfria säkerhetsbesiktningar och riskanalyser.
  • Säkerhetsprodukter säljs ofta på provision och därmed är säljarens första intresse att sälja mycket och just det som är i säljarens produktportfölj. Det är inte säkert att dessa produkter är det du behöver, eller att de ens är certifierade.
  • Att inte köpa av första bästa säljare. Sondera marknaden och hör med flera leverantörer vilka lösningar som finns.
  • Kompetensen och erfarenheten av säkerhetsanordningar är avgörande och ofta svårt att kontrollera. Lita inte bara på legitimationen och intyg som säljaren visar. Be om att få återkomma och kontrollera med SSF om företaget är certifierat och att rekommendera!

Råd

  • Se på din egen bostad med tjuvens ögon. Gör en egen riskanalys. Då har du en liten aning om svagheterna i din egen bostad. Är du osäker bör du kontakta grannsamverkan och närpolisen för råd.
  • Undgå helst att köpa säkerhetsprodukter av dörrknackare. Om du ändå gör det så måste du kontrollera produkterna, kvalitet, behov och pris noga. Kontrollera ditt behov med flera certifierade leverantörer och installatörer.
  • Kontrollera alltid säljarens identitet och kompetens inom säkerhetsfrågor.
  • Kontrollera att företaget är sertifierad anläggarfirma hos SSF (ssf.nu). Kontrollera väktarföretag hos Länsstyrelsen (lst.se). Verifiera motpartens existens och status genom bolagsregistret i Eruropa ebr.org och i Sverige bolagsverket.se, skatteverket.se) .
  • Ta en kreditupplysning för att kontrollera hur leverantören fungerat tidigare.
  • Svara aldrig på frågor om din hemsäkerhet om du blir uppringd av någon som uppger att den vill sälja säkerhetsprodukter eller marknadsundersökningar. Det kan i värsta fall vara en tjuv som vill kolla läget.
  • Acceptera inte utan vidare paketlösningar. Kontrollera om lösningen passar dina behov och livsstil. Det finns många olika varianter, typer och tekniska lösningar.
  • Begär offerter av flera leverantörer.
  • Var noga med att läsa det finstilta. Be om hjälp av jurist om du känner dig osäker.
  • Var uppmärksam på ansvarsfriskrivningar och försäkringar från/hos företaget i avtalet.
  • Ett tjänsteavtal bör vara skriftligt. Då undgår du missförståelser och fel och kan visa till avtalet vid oenighet. Lita inte på muntliga löften och gammal e-post.
  • Kontrollera möjligheten att omförhandla avtalet vid behov.
  • Undgå avtal som kräver bindningstid. En säkerhetslösning med bindningstid kan vara svår att komma ur om du inte blir nöjd. Om du skulle behöva flytta är det inte säkert att du kan använda samma företag på den nya orten, och det kan då vara bra att kunna bryta med företaget.
  • Avtalet ska var på vanlig svenska. Det ska vara lätt att förstå.
  • Om det uppstår en tvist kring leveransen är det avgörande hur avtalet är formulerat snarare än vad parterna (du och installatören/leverantören) har trott eller underförstått räknat med.

(Källa: S.O.S Skydd och Säkerhet 6-7 2006)

Vill du jobba med säkerhet?

Nu finns det gymnasieskolor inom säkerhet. Ett exempel på dessa är Säkerhetsgymnasiet i Kista utanför Stockholm (sakerhetsgymnasiet.se) eller Riskhanteringsakademien i Härryda utanför Göteborg (rh-akademien.com). (Källa: S.O.S Skydd och Säkerhet 6-7 2006)

Digital polisanmälan olagligt?

Datainspektionen DI har stoppat polisanmälningstjänsten polisanmalan.nu, som uppmanar folk att anmäla brott digitalt. Polisanmalan.nu drivs inte av, och är på inget sätt beställd av polismyndigheten. Det är ett privat initiativ från Norn Integrated Computer Systems AB. Företaget Norn Integrated Computer Systems AB, som driver webbplatsen hanterar brottsuppgifter i strid med personuppgiftslagen, menar DI. (Läs DIs rapport pdf)

Läs lagtexten Personuppgiftslagen PUL.
Läs om PUL på pul.nu.

Norn har överklagat DIs beslut till Länsrätten. 08 08 2006 gav länsrätten beslut om inhibition (stoppa, förbud) och rätten slog fast att det inte finns något beslut att tillfälligt upphäva detta, enligt Polisanmalan.nu.

Andra platser du kan läsa om Polisanmalan.nu ärende:

Realtid.se

(Källa: S.O.S Skydd och Säkerhet 6-7 2006)

Mer om PUL

Nya regler om PUL från Januari 2007. Se datainspektionen.se och pul.nu

Lillebror vet allt om dina skulder

Under senare tid har Datainspektionen DI uppmärksammats på att kreditupplysningsbolag lämnar ut uppgifter på internet i strid med kreditupplysningslagen. Det kan de göra pga att deras webbplatser har utgivningsbevis därmed omfattas och skyddas av yttrandefrihetslagen. DI är därför förhindrad att ingripa mot företagen. I en debattartikel i en morgontidning beskrev DI generaldirektör hur kreditupplysningsföretag säljer uppgifter om inkomster, kreditvärdighet, betalningsanmärkningar, skulder hos kronofogden och mycket annat. (Källa: S.O.S Skydd och Säkerhet 6-7 2006)

Bilbrottsligheten minskar

Biltillgreppen har minskat med 30 % i hela landet under de senaste 5 åren. Men det är stora regionala skillnader. En förklaring till minskningen är att många kommuner arbetat medvetet med brottförebyggande arbete. Det konstaterar Brottsförebyggande Rådet BRÅ. Stölder ur och från motorfordon och tillgrepp av bil utgör omkring en sjättedel av de anmälda brotten. Sedan år 2000 har dessa brott minskat stadigt och förra året anmäldes ca 170 000 bilbrott. Minskningen fortsatte även första kvartalet 2006, då de anmälda bilbrotten var drygt 16 % färre än under motsvarande period 2005. (Källa: S.O.S Skydd och Säkerhet 6-7 2006)

Kamp mot bidragsbedrägerier

Försäkringskassan, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har kommit överens om att utveckla sitt samarbete för att motverka bidragsbedrägerier ytterligare. Detta görs enligt Västmanlandsmodellen som bygger på att särskilt usedda personer hos respektive myndigheter handlägger frågor om bedrägerier. Myndigheterna har gemensam utbildning för dessa persopner. Anmälningarna i varje enskilt ärende görs till åklageren och åklagaren är förundersökningsledare. Särskilt utsedda poliser utför utredningen.

I Västmanland har modellen gett resultat i form av flera anmälningar som dessutom har högre kvalitet, snabbare handläggning, och ökad andel av anmälningarna går vidare till domstol. (Källa: S.O.S Skydd och Säkerhet 6-7 2006)

Pang i bygget

Det auktoriserade säkerhetsföretaget Corporate Security AB bygger inomhusskjutbana i Västberga i Stockholm avsedd för bl.a. tjänsteskyttar inom polisen, militären och säkerhetsbranschen. Det byggs också en avdelning i ett annat hus för civila. Anläggningen tas i drift i början av oktober. (Källa: S.O.S Skydd och Säkerhet 6-7 2006)

Nya kameror

Polisen och Vägverket satte upp 250 nya trafiksäkerhetskameror. Innan årskiftet ska ytterligare 450 kameror tas i drift. (Källa: S.O.S Skydd och Säkerhet 6-7 2006)

Första bevakningsföretaget certifierat

Svensk Brand och Säkerhetscertifiering AB har certifierat Sydsec Bevakning i Lund som första bevakningsföretaget någonsin i Sverige som blivit certifierat enligt SSF nya form SSF1063, också kallat Certifierat Bevakningsföretag. Certifieringen ställer speciellt höga krav på organisation, personal, kompetensutveckling, arbetsmiljö, skydd och säkerhet samt kvalitetssäkrade rutiner. Håll utkik efter certifierade bevakningsföretag i fortsättningen. (Källa: S.O.S Skydd och Säkerhet 6-7 2006)

Månadsuppgiften - Oktober

Engagera dig i Grannsamverkan.

Red.


Sökte du efter något via en sökmotor som du inte fann här?

Det kan bero på att sökmotorn inte har hunnit uppdatera sig i samma takt som det kommer nya nyheter på den här sidan. För att finna den nyhet du sökte efter ska du gå till nyhetsarkivet.


Slut på sidan. Gå vidare till:

Innehållsmeny

Nyheter - Prenumenera

Integritetspolicy

Bakåt en sida - Överst på denna sida - Framåt