Inför sommaren

Sommar. Sol, vind och vatten. Den tid vi längtar till under en stor del av året. Det är lätt att glömma bort säkerhetsaspekterna när man helst av allt bara vill vara. I det här reportaget ger vi tips och fakta kring hur man skyddar sig mot brand ombord, åsknedslag, andra bränder i naturen och hur du som arbetar med brandskydd kan sprida informationen vidare. Det kan rädda liv.

Båtliv

I nästan alla båtar som man kan sova över i förekommer brandfarliga vätskor och gaser samtidigt med öppen eld. Det innebär stora brandrisker och ändå saknas allmänna råd om hur brandskyddet ska vara utformat. Hasse Wikberg, stf räddningschef på Tjörn, har tillsammans med tre andra företrädare för räddningstjänsten i Bohuslän, fått i uppdrag att utforma allmänna råd för hur brandskyddsarbetet i hamnarna ska organiseras.

En stor brandfara är överbeläggningar i gästhamnar. För att komma tillrätta med detta krävs dels att hamnarna byggs ut och dels ett fungerande vakt- och larmsystem.

Varje år träffas ett trettiotal segelbåtar av blixten. Större båtar bör därför ha åskskydd. En motorbåt löper mindre risk för blixtnedslag men bör även den förses med åskskydd, förslagsvis i form av en jordad metallmast.

Åska

I Sverige åskar det mest under juni - augusti. Är man utomhus ska man alltid undvika träd eller höga föremål som blixten kan slå ned i liksom stora öppna ytor. Inomhus måste TV-apparater och telefoner kopplas ur. Att bada, duscha eller överhuvudtaget ha med rinnande vatten att göra är även det förenat med livsfara.

Helst ska man gå in så fort man ser molnen. Gärna i ett hus av betong, eftersom de har armeringsjärn som är utmärkta åskledare.

Brandriskprognos

Brandriskprognoser finns bland annat på SMHIs hemsida men du kan också kontakta din kommun. Det finns fem olika nivåer när det gäller brandrisk, från mycket liten brandrisk till mycket stor brandrisk.

Eldning utomhus

Under rubriken "Brand i stormfälld skog" på Räddningsverkets hemsida raddningsverket.se kommer det att publiceras information och länkar till sidor om skogsbränder som brandriskprognoser med mera.

Vid eldning utomhus utgå alltid från de verkliga förhållanden och gör en egen bedömning av eventuella risker. Väderförhållanden kan ändras snabbt. Vid torr väderlek och/eller stark vind är det olämpligt att elda. För att bedöma risken vid eldning finns ett brandriskvärde. Det är den som tänder elden som har det juridiska ansvaret. All eldning utomhus kräver kontinuerlig bevakning.

Camping

En campingplats består av tält, husvagnar och stugbyar i ett vidsträckt område. Avstånden mellan tälten ska vara tre meter och tältplatsen ska delas upp, sektioneras. På husvagnen ska draganordningen vara vänd utåt, mot körbanan och avståndet mellan husvagnarna ska vara fyra meter.

Ha alltid kontroll över gasolflaskor, slanganslutningar, sprickor i slangar och mekaniska nötningar. Använd alltid godkända slangar vid byte. Grilla aldrig i förtältet. Både i husvagnen och stugan ska det finnas en 6 kilo pulversläckare.

Till sist, ha alltid en resebrandvarnare med i bagaget för säkerhets skull.

Tips inför sommaren: Grilla med förstånd

Hans Andersson, brandingenjör på Svenska Brandskyddsföreningen, kan berätta skräckhistorier. Den om familjen som hällde den använda kolen i en plasthink och lät den stå på altanen som började brinna efter några timmar. Den om när hela soprummet brann för att en av grannarna grillat och slängt kol som inte slocknat. För att inte tala om de som tog in grillen i vardagsrummet och höll på att dö av kolmonoxidförgiftning.

Pyrande grillkol stor brandfara

- Låt grillen stå ute. Efter någon dag kan du tömma den. Lägg askan i soporna, men känn efter med handen så att askan är ordentligt kall, säger Hans Andersson, brandingenjör på Svenska Brandskyddsföreningen. Jag brukar låta grillen stå ute till nästa gång jag ska grilla.

Om jag använder engångsgrill, hur ska jag göra då?

- Häll på jättemycket vatten. Låt grillen stå ett tag. Sedan kan du lägga grillen i en påse och slänga den. Det ska vara så kallt att du kan hålla i kolen med fingrarna, säger Hans Andersson.

- Regnväder ökar påhittigheten hos den som vill grilla. Man söker skydd för regn och blåst och det är då det kan bli farligt, säger Hans Andersson.

Säkerhetstips för grillare:

• Placera grillen stadigt. Den ska inte välta av blåst eller lekande barn och hundar.
  
• Elda bara med grillkol.
  
• Använd eltändare för att tända.
  
• Se till att du har vattenslangen eller en hink med vatten så att du kan släcka.
  
• Lämna aldrig grillen utan bevakning.
  
• Låt grillningen ta tid så blir maten godare.
  
• Låt grillen stå ute till nästa gång du grillar. Kolla att kolen/askan känns kall.
  
• Dränk engångsgrillen i mycket vatten, låt den stå ett tag innan du slänger den i soporna.
  

För mer information kontakta:

Hans Andersson, brandingenjör 08-588 474 17, 070-619 74 17

Malin Bengtsson, informationsansvarig 08-588 475 19, 070-374 75 19

Svenska Brandskyddsföreningen är en medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Genom information och utbildning hjälper vi människor, företag och organisationer att ta eget ansvar för sitt brandskydd.

Källa: www.brandsakert.se med tillstånd.

Rivstarta hösten - gå en kurs i riskhantering

Säkerhetsarbete handlar om att uppskatta risker och agera i förhållande till dem. Ett bra underlag är avgörande för att fatta rätt beslut.

Kursen Riskhantering är problemorienterad och växlar mellan föreläsningar och gruppuppgifter. I gruppuppgifterna får du tillsammans med övriga deltagare, i ett scenario som behandlar ett fiktivt företag, lära dig de riskhanteringsuppgifter som oftast förekommer.

Tid och plats: 19-23 september, Stockholm

Klicka: Mer info / Bokning

Källa: www.brandsakert.se med tillstånd.

Brandstatistik från 2004

Dödsbränderna halverade. Färre brandskador men oförändrade kostnader. Anlagda bränder är fortfarande ett stort problem.

Dödsbränder

Mycket glädjande var att dödsbränderna halverades under 2004. 65 människor omkom i samband med 62 bränder, att jämföra med de två föregående årens dystra siffror på 134 respektive 137 döda.

42 män och 23 kvinnor omkom och fem av de omkomna var barn. De vanligaste orsakerna till dödsbränderna var rökning, överhettning och levande ljus. Fungerande brandvarnare saknades i mer än 60 % av fallen. Orsaken till nedgången i antalet döda förmodas vara satsningen på brandvarnare; många bostadsbolag och bostadsrättsföreningar har t.ex. monterat brandvarnare hos sina boende och informationskampanjer har bedrivits. Även tillfälligheter kan naturligtvis också ha spelat in. Senare års dödsbrandstatistik visar att ungefär hälften av alla omkomna är över 60 år och att problemen i "eget äldreboende" är störst. En ökad livslängd, minskade vårdresurser och ett eget boende högre upp i åldrarna kan vara en del av förklaringen. Olika former av nedsatthet och rörelsehinder innebär bland annat att förmågan att förebygga och upptäcka brand samt att sätta sig i säkerhet minskar.

Antalet skador

Försäkringsbolagen rapporterade 35 600 brandskador under året jämfört med 40 000 under 2003. Av dessa drabbade 28 000 våra bostäder vilket är en minskning med 10 %. I näringsliv och industri inträffade 7 600 brandskador och det är en minskning med 900 skador. Det är viktigt att notera att ca 15 000 av årets brandskador troligen utgörs av "åsk- och överspänningsskador" och att brand i egentlig mening inte utbryter i mer än cirka en tredjedel av fallen trots att de klassas som brandskador. Ökningen av dessa skador har skett snabbt och parallellt med elektronikens snabba utbredning i samhället under senare år (till exempel datorer och annan avancerad elektronisk utrustning). Uppgifter från försäkringsbolagen visar dock att samtliga åsk- och överspänningsskador understiger 150 miljoner kr - vilket är mindre än 5 % av den totala brandskadekostnaden. Bostadsbränderna (inklusive fritidshus) har länge legat i blickpunkten beroende på att ca 80 % av antalet rapporterade brandskador och normalt 90 % av alla dödsbränder inträffar i vår boendemiljö.

Kostnader

Försäkringsbolagens totala brandskadekostnader inklusive avbrott uppgick till 3,2 miljarder kr, samma som föregående år. De direkta brandskadorna stannade på 3,0 miljarder kr också det samma som föregående år. Avbrottskostnaderna slutade på 200 miljoner kr och även det samma som föregående år. Bostadssektorn kostade 1 100 miljoner kr, en minskning med 200 miljoner medan brandskadorna i näringsliv och industri uppgick till 2 100 miljoner kr - en ökning med 200 miljoner jämfört med föregående år. Således drabbas industri, näringsliv och kommersiella fastigheter av nästan 70 % av de totala brandskadekostnaderna trots att dessa sektorer tillsammans inte står för mer än cirka 20 % av antalet skador. Det är inom dessa sektorer som de större och mer omfattande skadorna dominerar och utgör ett hot. Det bör även observeras att de totala brandskadekostnaderna för 2004 klart understiger 1994 års nivå räknat i fast penningvärde. De senaste tio årens satsningar på bland annat brandvarnare, heta arbeten, anlagd brand och andra kampanjer har säkert bidragit till den utvecklingen. Under hela 1980-talet hade vi en trend med kraftigt ökande brandskadekostnader från 1 till 3,4 miljarder kr. Den utvecklingen vände neråt under 90-talet med en botten år 1995 på 2,6 miljarder kr (allt i löpande penningvärde) och därefter en relativt stabil utveckling kring 3 miljarder kr fram till år 2001. Därefter vände det uppåt men har under de senaste två året gått ner igen till 3 miljarder kr. Avbrottsskadorna har legat relativt konstant kring 200 - 300 miljoner kr under tioårsperioden och drabbar nästan uteslutande näringslivet.

Storskador

Under året inträffade 112 storskador, d.v.s. skador överstigande 1,5 miljoner kr. Totalt kostade de 112 storskadorna 770 miljoner kr inklusive avbrottsskador. Det är en minskning med 55 miljoner kronor och en av de lägst redovisade siffrorna på över tio år. Det beror i första hand på att vi drabbats av väsentligt antal färre "storbränder" än normalt. Endast 22 storbränder hade ett högre skadebelopp än 10 miljoner kronor varav den största brandskadan kostade 80 miljoner kr. Dessa 22 bränder kostade tillsammans 470 miljoner kronor (inklusive avbrott) - en i sammanhanget låg siffra. Tidigare tillbaka har storbränderna över 10 miljoner kr kostat närmare 1 miljard kronor årligen. Således en mycket positiv utveckling som inleddes för ca fyra år sedan. Storskadornas utveckling följs med stort intresse. Det beror bland annat på att storskadorna utgör mindre än 1 % av det totala antalet brandskador, men svarar normalt för 30-50 % av brandskadekostnaderna. Storskadorna speglar även bilden av de större riskerna i samhället. Den långsiktiga trenden beträffande storskador har varit fallande.

Orsaker och riskslag

Enskilda storskador får ofta stor genomslagskraft i statistiken vilket gör att fördelningen mellan riskslag och skadeorsaker varierar kraftigt mellan åren. För att mildra detta och för att få en mer relevant bild av orsaker och risker redovisas medeltalen för de senaste tio årens storskador, d.v.s. cirka 1 600 skador till en sammanlagd kostnad av cirka 9,5 miljarder kr. De dominerande brandorsakerna är anlagd brand och elorsaker med nästan 20 % vardera följt av explosion med nästan 9 %. I "okänd orsak" döljer sig anlagd brand med cirka 30 %. Det vet vi med ledning av olika vetenskapliga studier. Vidare har många "elskador" troligen sitt ursprung i olika åsk- och överspänningsskador.

Anlagd brand

Anlagd brand är ett konstant och bestående stort problem som måste bekämpas med ökad intensitet. Liksom tidigare år har även i år en lång rad sektorer i samhället drabbats av anlagda bränder. Enbart storskadorna till följd av anlagd brand bedöms inklusive mörkertalet till 300 miljoner kr. Beträffande storskadorna svarar anlagd brand och okänd orsak för mer än 50 % under året - vilket understryker behovet av bättre brandorsaksundersökningar. Totalt bedöms de anlagda bränderna kosta försäkringsbolagen mellan 500-700 miljoner kr årligen.

Bakgrund till årets statistik

Underlaget till dödsbrandstatistiken bygger på Svenska Brandskyddsföreningen och Räddningsverkets gemensamma beräkningar. Underlaget för försäkringsbolagens kostnader och antal skador grundar sig på statistik från Sveriges Försäkringsförbund och representerar drygt 90 % av den svenska försäkringsmarknaden. Rapporteringen är kontinuerlig och ändras fortlöpande. Det beror bl.a. på att brandutredningar ofta tar lång tid och det slutliga utfallet kommer ofta först efter ett år. Därmed blir vissa siffror något osäkra, särskilt de för de totala brandskadekostnaderna och för storskadebeloppen. En viss överrepresentation av okänd brandorsak kan även föreligga. Statistiken har under hand även förändrats vilket gör jämförelserna något osäkra vid längre tidsserier. Materialet belyser i första hand trender och utveckling för den senaste tioårsperioden.

* Se på statistikdiagram i bildformat på svbf.se

Källa: Bransäkert.se maj 2005 med tillstånd.

SVBF får ny ordförande

Bertil Garpland ny ordförande i Svenska Brandskyddsföreningen. Till vardags är Bertil Garpland chef på Folksam företagsförsäkring. Nu ska han som ordförande representera alla Svenska Brandskyddsföreningens medlemmar. Jag har sett många brandplatser. Jag vet vad som händer för dem som drabbas och jag vet en del om vad man kan göra för att hjälpa dem. Det ska bli roligt att engagera mig i Svenska Brandskyddsföreningen, säger Bertil Garpland. Jag har sedan många år en positiv bild av det arbete som görs här. Nu känns det bra att få vara med och driva det framåt.

Källa: Bransäkert.se maj 2005 med tillstånd.

Bättre brandskydd med webblösning

Med hjälp av en ny tjänst på webben ska vi få bättre brandskydd på våra arbetsplatser. Det är Svenska Brandskyddsföreningen som nu gör det möjligt för företagen att få ordning på sina rutiner och samla all dokumentation om det systematiska brandskyddsarbetet. Vi möter varje dag människor som tycker att brandskydd är viktigt. Men de prioriterar inte brandskydd för att andra verksamhetskritiska frågor går före. Folk måste förstå att det alltid är enkelt att göra rätt, säger Hans Andersson som är brandingenjör på Svenska Brandskyddsföreningen. Svenska Brandskyddsföreningen introducerade sitt verktyg för intern brandskyddskontroll redan för tio år sedan. Nu tar man ett steg till. Vi vill göra det lätt att ta ansvar för brandskyddet, säger Daniel Rydholm som är projektledare på Svenska Brandskyddsföreningen. Därför har vi byggt IBK Webb så att

det ska fungera för både små och stora företag. Och både för fastighetsägare och verksamhetsutövare. Från och med 2005 upphör räddningstjänsterna med den traditionella brandsynen och alla fastighetsägare och verksamhetsutövare ska själva regelbundet kontrollera sitt brandskydd. Många ska också lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet till sin kommun. Det gäller bland annat skolor, dagis, vårdanläggningar, kyrkor, varuhus, samlingslokaler, industrier med fler än 20 anställda och alla verksamheter som hanterar brandfarlig vara. I april var det endast en tredjedel av dem som är skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse som gjort det. Med bra hjälpmedel för sitt systematiska brandskyddsarbete kommer fler att sköta brandskyddet på ett professionellt sätt. Det ger oss säkrare arbetsplatser och bostäder, säger Daniel Rydholm.

Källa: Bransäkert.se maj 2005 med tillstånd.

Lär dig förebygga brand här på GrannsamverkanSverige.com.

Observanta grannar håller koll i Barhäll

Några av grannarna som deltar i grannsamverkan i stadsdelen Barhäll i Linköping promenerar på en av gatorna. Just schemalagda promenader med syfte att hålla koll i villaområdet är en av hörnstenarna för att förebygga inbrott och skador.

- Vi har haft rullande schema med promenader ända sedan vi startade med grannsamverkan här 1986, berättar Erik Johnsson, general eller huvudombud som han föredrar att kallas.

Dagligen promenerar någon eller några runt i området för att se om allt är som det ska. Erik påpekar att det är frivilligt att vara med på promenadschemat. Någon brist på deltagare är det inte.

- Här finns dessutom många hundägare som går varje dag och som samtidigt är observanta.

Har ni sett något misstänkt under de här observationsrundorna?

- Ja, det händer varje år. När det varit något misstänkt på gång, det kan vara personer som betett sig misstänkt, har vi kontaktat polisen.

Tröttnade på inbrott

En rad villainbrott i området var anledningen till att Erik Johnsson tog initiativ till grannsamverkan.

- Det var ren självbevarelsedrift. Jag hade hört att Östgöta Brandstodsbolag varit med och startat grannsamverkan i Ryd och ordnade ett möte här i Barhäll. Sen körde vi i gång.

Barhäll är därmed ett av de allra äldsta grannsamverkansområdena. De flesta av de 182 hushållen är med. Barhäll är indelat i åtta delområden med vardera två så kallade blockledare eller ombud.

- Jag och ombuden träffas minst två gånger om året för att diskutera bevakningen, förmedla information och samtidigt göra ett studiebesök som vi har nytta av, exempelvis hos polisen eller en låsfirma. Förra året hade polisen dessutom hundträning i vårt område, vilket gav oss extra bevakning.

Några tips som du brukar förmedla till grannarna i ditt område?

- Jag brukar propagera för att man ska berätta för närmaste grannarna om man reser bort, över en helg eller på semester. Man kan upplysa om att ingen bekant kommer att besöka huset eller att en dotter tittar in, säger Erik.

- Och vill man att en granne ska hjälpa till med något, exempelvis skotta snö på vintern eller tömma brevlådan, så ber man om det. Tanken är ju att det ska se ut som om någon är hemma. För egen del använder jag också timer till belysning och radio.

Leder grannsamverkan även till bra kontakt i området?

- Vi har en tradition att en helg före midsommar ha en sommarfest i villaföreningen, dels för barn på eftermiddagen och dels för vuxna på kvällen. Då träffas större delen av dem som bor i området.

Några av de aktiva grannarna i samverkan mot inbrott och skador i Barhäll:
Bertil Nordlander, Lennart Toräng, Erik Johnsson, Lennart Lindgren och Kjerstin Borg.

Källa: Erik Johnsson, huvudkontaktman, Grannsamverkan i Barhäll, och publicerad med tillstånd av Östgöta Brandstodsbolags man Stefan Holgersson samt personerna på bilden.

Stoppa barnpornografi på internet!

Keep my net clean.org är ett svenskt initiativ som arbetar med att bekämpa och rapportera barnpornografi o.l. på internet. Jag uppmanar till ett besök på deras hemsida för att lära er mer om detta. Där kan ni också hämta hem ett verktyg som installeras på datamaskinen som används för att rapportera eventuella bilder och hemsidor ni finner på nätet när ni är ute och surfar. Även om man inte direkt letar efter barnpornografi kan man i bland råka surfa in på sådana sidor när man klickar på länkar eller söker efter annat via sökmotorer. Stoppa barnmissbruket! Ta ställning tillsammans med Keep my net clean.org!

Brodera en Grannsamverkan kudde eller tavla!
	Pynta er klubblokal med några kuddar och tavlor med Grannsamverkan motiv! Sy motivet efter mönster som är specialgjorda för alla Grannsamverkan medlemmar! Hämta ett mönster helt gratis här!

---