Nyheter 200501

Ingen samordning i brottsbekämpande myndigheterna

Att ropa "vargen kommer" hjälper inte. Vargen är redan här. Den grova organiserade brottsligheten har fått ett ordentligt fäste i Sverige och breder ut sig allt mer. Samtidigt har brottsbekämpningen allvarliga brister. Den är både ineffektiv och föråldrad.

Man måste i första hand utveckla arbetsmetoderna och få en bättre samordning mellan de olika brottsbekämpande myndigheterna, allt från närpolisen, tullen till Säpo, och alla de andra.

I en ny utredning om den organiserade brottsligheten och narkotikabekämpning får de brottbekämpande myndigheterna stark kritik. Det råder stora brister både när det gäller samordning och effektivitet. Den ena handen vet helt enkelt inte vad den andra gör. Dessutom fungerar underrrättelseverksamheten dåligt. Även kunskapen om den organiserade brottsligheten är alldeles för låg. De senaste 25 åren har den organiserade brottsligheten ökat kraftigt i Sverige. Förutom den inhemska organiserade brottsligheten har kriminella nätverk från främst Baltstaterna, Polen, och Balkanländerna etablerat sig i Sverige. Och de kriminella nätverken blir allt mer multikriminella. En och samma liga kan "jobba" med allt från stöld, inbrott till smuggling, grova narkotikabrott, vapenbrott, prostitution och människohandel.

Tillgången på narkotika är också i dag större än någonsin i Sverige. Andelen tyngre missbrukare har de senaste 10 åren ökat från 17.000 till ca 30.000 missbrukare. Vi är tillbaka på 1970-talets nivå.

Trots att det är gjort stora beslag av t.ex. amfetamin så råder det ingen brist på droger på drogmarknaden. Förr i tiden räckte det med att slå ut en centralfigur för att slå ut stora delar av droghandeln, men nu när handeln med knark är så omfattande så fungerar det inte längre att göra så. Det finns inte längre en knarkkung med undersåtar, utan en massa knarkkungar med en massa undersåtar. Det finns med andra ord många fler att slåss mot.

Gränsskyddet ett grovmaskigt nät

Den 25 mars 2001 trädde Schengen-avtalet i kraft. Det innebar att människor fritt kunde börja röra sig mellan olika länder som skrivit under avtalet. England har inte anslutit sig. Att kunna röra sig fritt inom Europa är på många sätt fantastiskt praktiskt för oss som vill resa, men det har självklart många nackdelar också.

Bland Europas många miljoner invånare finns det som är både är grovt kriminellal och potentiella mördare. Den organiserade brottsligheten och de som rör sig i utkanten av lagen har fått det bra mycket enklare att röra sig över gränserna. I passkontrollen kan man endast kontrollera de som kommer från länder utanför EU. Resandeströmmen mellan Schengen-länderna kan de inte göra så mycket åt.

Polis och kontrollanter tar hjälp av SIS-systemet för att kontrollera dem som kan kontrolleras. SIS är det internationella datasystemet för efterlysta och personer med brottsligt förflutet. Det kan också handla om personer som har anmälts försvunna.

Med Eu-inträdet och Schengen-avtalet och den ökade införseln av lastbilar som fraktar olika varor har det blivit ändå lättare att smuggla. Enda sättet att komma åt den organiserade brottsligheten och annan brottslighet är effektivt underrättelsearbete. Nätet runt Europa med inresande från länder utanför EU är långt från finmaskigt och det varierar från land till land. I vissa länder är det lättare för de fula fiskarna att ta sig in i Schengen-området än i andra, och så snart de har kommit in i Schengen-området kan de fritt spatsera runt som de vill.

Inte mer än 5-10 procent av den insmugglade mängden tas i beslag av tullen eller polisen, och tullens beslag sker nästan uteslutande vid de officiella gränsövergångarna. Väljer smugglarna andra vägar är risken för dem att upptäckas mycket mindre.

De kriminella nätverken som redan finns i EU-länderna kan inte gränspolisen göra så mycket åt nu eftersom alla kan resa över gränsen utan att visa passhandlingar, och de kan därför inte stoppa dem med mindre att de fastnar i tullen pga smuggling.

För att få ordning på dessa problem måste man få resurser och behörighet att öka den inre utlänningskontrollen, och man måste också få till en bättre samordning inom Sverige och i kontakten med andra länder om detta.

Det ska ju inte vara så att inbrotts-, rån- och stöldligor ska kunna fara runt i Sverige och stjäla för miljoner och åka från landet ner till kontinenten och tillbaka igen utan hinder.

Samarbete krävs

Alla brottsbekämpande organisationer måste jobba mer underrättelsebaserat inom landet. Det är också allt för mycket revirtänkande bland organisationerna (polis, tull, säpo m.fl.). Samtliga organisationer måste få ökade befogenheter att ingripa för varandra med rapportskyldighet, och ökad insikt i varandras register för att kunna finna brottslingar. Detta ger ökad samverkan mellan myndigheterna, ökat identifiering och anmälan av brottslingar mellan dem och ökad möjlighet att tips kommer in om pågående operationer i andra organisationer. I många olika länder i Europa, USA och andra länder finns en mycket bättre samordning (samordning = samverkan, samarbete) än i Sverige. I Sverige finns ingen samordning, utan myndigheterna jobbar individuellt och lokalt. I dagens brottsmarknad, som är mycket mer mobil än förr, fungerar inte detta längre. I Sverige kan t.ex. tullen, rikskriminalen och en enskild polismyndighet var för sig bedriva en spaning på en enskild brottsling eller ett kriminellt nätverk utan att de vet om att de andra spanar på samma gäng. Och allt detta för att det saknas ett nationellt samordningsregister.

Någon gemensam modell för hur man ska jobba med underrättelseverksamhet inom de olika polismyndigheterna finns inte, och det finns heller inte en gemensam teknik. Samtliga olika instanser (polis, tull, rättväsendet m.fl.) har alla olika tekniska system för att hålla ordning på sina uppgifter. Polisens datasystem för anmälda brottslingar är t.ex. inte nationellt utan lokalt uppbyggt i var och en av de 21 polismyndigheterna. Och något nationellt datasystem för samordning av spanings och underrättelseverksamhet finns inte heller. Nu är det inte det här ensamt som måste få en överhalning. Även lagstiftningen behöver ses över.

En svensk modell är på väg

En svensk modell för hur man ska samordna de olika polismyndigheternas underrättelsearbete är på väg. Bland annat tittar man på de erfarenheter som har gjorts i USA, England och Danmark som satsar hårt på samarbete och underrättelse för att komma åt de kriminella nätverken. Även andra brottsbekämpande myndigheter, t.ex. Ekobrotts- och Skattemyndigheten, vill jobba mer underrättelsebaserat.

Källa: SOS Skydd och Säkerhet 1.2005.

Förortsgängen är plantskola

De mindre nogräknade och ibland rent kriminella förortsgängen är plantskola för den organiserade brottsligheten. Bara i t.ex. Norra Botkyrka har Polisen de senaste åren beslagtagit 136 skjutvapen och 3000 gatustridsvapen. Under samma period (1999-2003) dömdes också 197 kriminella till sammanlagt 370 års fängelse.
I de större städernas segregerade områden har brottsligheten blivit ett sätt att göra karriär. De kriminella förortsgängen är mycket avancerade i sin brottsutövning och ägnar sig bl.a. åt narkotikabrott, grova våldsbrott, värdetransportrån, grova stölder m.m. De utnyttjas också som hantlangare och kurirer av mer "kvalificerade" kriminella organisationer och nätverk.

Oftast, består gängen av undomar mellan 15 och 30 år som är födda i Sverige, men vars föräldrar är invandrare. Givetvis finns också svenskar födda av svenska föräldrar också representerade i dessa gäng även om flerparten är andra.

Problemen är mycket komplexa. Och narkotikamissbruk är väldigt vanligt bland de kriminella ungdomsgängen, samtidigt som de flesta ungdomarna inte har några förebilder av vuxna som yrkesarbetar.

Det är värt att arbeta för att förebygga brott hos barn och ungdomar, samt att föregå med och vara ett gott exempel.

Källa: SOS Skydd och Säkerhet 1.2005.

Mjukvarupirat fick fängelse

En 35-årig man i Stockholm dömdes till 10 månaders fängelse och att betala Adobe, Microsoft och Symantec 182.000 kronor i skadestånd för att ha sålt piratkopierad programvara i sin databutik i Vällingby.

Fängelsestraffet utdöms för brott mot upphovsrättslagen, barnpornobrott, häleri och bokföringsbrott.

Polisen får ofta upp nystan av andra brott när de får nys om piratkopiering. Det här fallet, tillsammans med en god del andra fall, är ett bevis på att piratkopiering är ett brott som ofta hänger samman med en annan typ av grov kriminalitet. Det är därför en god ide' att inte köpa piratkopierad programvara.

Källa: SOS Skydd och Säkerhet 1.2005.

Visste du att

En stor del av de bilar som säljs saknar immobiliser (elektroniskt stöldskydd). Till följd av EU-direktiv måste samtliga bilar tillverkade efter 1998 vara utrustade med tekniken och i praktiken har många fabrikanter utrustat sina bilar med immobiliser sedan 1995.

Risken för att en bil utan immobiliser ska stjälas under ett år kan uppskattas till 1 på 59 stycken i jämförelse med 1 på 500 för bilar som har immobiliser installerad.

En eftermonterad immobileser kostar ca 1000 kr.

Ytterligare ett argument för att ta ett krafttag mot bilbrott är att de tillgripna bilarna ofta framförs på ett för allmänheten farligt sätt, och biltjuvarna löper betydligt större risk att vara inblandade i en trafikolycka än den genomsnittliga föraren.

Genom att installera en immobiliser i din bil kan du med andra ord förebygga flera brott och skeenden som stöld av din bil, trafikbrott, trafikolyckor, skador och i värsta fall död.

Löp och köp!

Källa: SOS Skydd och Säkerhet 1.2005.

Rattfyllon kan mista bilen

Från och med 1 januari har Polisen rätt att beslagta bilnycklar och i vissa fall även bilen för att förhindra rattfylleri.

Detta är en skärpning av lagen som tidigare endast tillät att polisen belagtog nycklar och bil högst ett dygn. Sedan var de tidigare tvugna att lämna dem tillbaka. Nu kan polisen behålla både nycklar och bil mycket längre.

Källa: SOS Skydd och Säkerhet 1.2005.

Enklare konfiskera vinster från grova brott

Det blir lättare att konfiskera vinster från grova brott. En misstänkt ska kunna bevisa vad en förmögenhet kommer i från, annars kan den förverkas. Detta göller även om tillgångarna inte direkt kan hänföras till det brott en misstänkt har dömts för. Reglerna är ett resultat av EU-regler som Sverige antar.

Källa: SOS Skydd och Säkerhet 1.2005 vars källa är RoD.

Även småbilar blir allt säkrare

Renault Modus är den första småbilen som har fått högsta betyg, fem stjärnor, i bilsäkerhetstestet Euro NCAP. Detta är ett stort steg framåt för alla som vill ha en liten bil med hög säkerhet.

Euro NCAP är en oberoende och frittstående biltestare som testar alla nya bilar ur säkerhetshänsyn. euroncap.com

Källa: SOS Skydd och Säkerhet 1.2005.

Grannsamverkan nu i Kisa

Under en och samma helg drabbades samhällena Kisa och Rimforsa i södra Östergötland av 18 villainbrott. Och här är det annars ovanligt med villainbrott. När brottsserien träffade de boende i området blev det aktivitet hos invånarna och Grannsamverkan mot skador i Linköping initierade tillammans med den lokala brottsofferjouren en träff med villaägarna.

Under mötet fick också de drabbade chansen att tala ut om vad de blivit utsatta för. Det var skönt för dem att ha någon att dela upplevelserna med, och att få veta att de inte var ensamma om att ha varit med om detta.

Grannsamverkan kan också vara en stöttande kamratförening för de som blivit utsatta för brott i ditt område inte bara förebyggande.

Källa: SOS Skydd och Säkerhet 1.2005.

Lugna Gatan

Lugna Gatans värdprojekt startade 1995 för att minska våldet och vandaliseringen inom lokaltrafiken i Stockholm. I dag arbetar en mängd värdar inom tunnelbane- och bussnätet i storstockholm och man håller kontakt med ungdomar från hela länet. Lugna Gatans värdar arbetar förebyggande när de skapar kontakter och erbjuder positiva alternativ.

Tar kontakt på plats och ger positiva alternativ.

Projektet Lugna Gatan i Vallentuna har framgångsrikt fångat upp ungdomar som har strulat, hjälp och stöttat ungdomar med problem i skolan och fått många att sluta med droger, stölder och vandalisering.

Lugna Gatan i Vallentuna stöttas av det lokala näringslivet, Närpolisen, kommunen och Fryshuset i Stockholm. Två heltidsanställda ledare har fått utbildning i bl.a. konflikthantering, vardagsjuridik, moral och etik, och har i sin tur utbildat ett antal juniorvärdar. 2005 finns det ca 40 sådana juniorvärdar som är med i olika lokala projekt. Juniorerna har förstås tagit avstånd från droger, alkohol och kriminalitet, och försöker påverka sina kamrater i rätt riktning. Ungdomarna går ut i verkligheten och tar hand om andra ungdomar och blir kamratstödjare.

Medlemmarna i Lugna Gatan har en obligatorisk jacka med logo på för att visa att det är medlemmar av Lugna Gatan. De patrullerar ute i samhället tillsammans med sina ledare.

Examensdag och diplomering av juniorvärdar.