Nyheter 200306

BRÅ lanserar "Lokala råd"

Denna vecka är det premiär för avdelningen Lokala råd på BRÅ:s webbplats. Lokala råd riktar sig framför allt till lokala brottsförebyggande aktörer. Här finns information om bland annat rapporter, ekonomiskt stöd för lokalt brottsförebyggande arbete, kontaktuppgifter till de lokala brottsförebyggande råden och tävlingen ECPA. Sidorna innehåller också redaktionellt material i form av nyheter och projektbeskrivningar. Varje vecka kommer det att finnas ny information på "Lokala råd". Arbetet med att utveckla "Lokala råd" fortsätter och under hösten kommer vi bland annat att utöka med information anpassad särskilt till näringslivet. Vi vill också ha din hjälp att fylla sidan, så tipsa oss gärna om nyheter, projekt och evenemang.

Källa: Brottsförebyggande Rådet, BRÅ 21.06.2003

Färre unga begår brott

( 06.06.2003 ) Majoriteten av landets niondeklassare har enligt egna uppgifter begått någon typ av brott vid något enstaka tillfälle. Vanligast är stölder och skadegörelsebrott. Sedan 1995 har dock andelen som begått brott successivt minskat. Det förklaras främst av att det är färre ungdomar som begått just stöld- eller skadegörelsebrott. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) utifrån en undersökning där man frågat 8 200 niondeklassare om de begått eller blivit utsatta för något brott under den föregående tolvmånadersperioden. I undersökningen tas även andra former av problembeteenden upp.

Enkätstudien har genomförts vartannat år sedan 1995. Den undersökning som nu presenteras genomfördes i december 2001 och kan ses som ett komplement till kriminalstatistiken.

HÄLFTEN UPPGER ATT DE BEGÅTT STÖLDBROTT

Studien visar att det är relativt vanligt att ungdomar vid något enstaka tillfälle begår en brottslig handling. Över hälften av ungdomarna (61 procent av pojkarna och 49 procent av flickorna) säger sig till exempel ha begått någon stöldrelaterad handling under den senaste tolvmånadersperioden. Vanligast är att man stulit något från en affär, från skolan eller från hemmet.

Cirka sex procent av niondeklassarna uppger att de slagit någon (exklusive familjemedlem) så att denne, enligt elevens bedömning, behövt sjukvård av något slag. I förhållande till flera typer av stöldhandlingar är andelen pojkar som utfört våldshandlingar markant större än motsvarande för flickor.

Ungefär 9 procent av både pojkarna och flickorna uppger att de befattat sig med narkotika. Vanligast är att man rökt hasch, vilket åtta procent av niondeklassarna säger sig ha gjort.

LITEN GRUPP STÅR FÖR STOR DEL AV BROTTSLIGHETEN

En mindre grupp högbelastade ungdomar har begått 15 brottshandlingar eller fler. De utgör cirka 10 procent av ungdomarna men står uppskattningsvis för närmare tre fjärdedelar av den brottslighet som begås av niondeklassare. Andelen högbelastade ungdomar har minskat successivt. Resultaten tyder också på att minskningen proportionellt sett är större bland ungdomar med ur risksynpunkt mer gynnsamma bakgrundsförhållanden, än bland ungdomar som kommer från mer ogynnsamma bakgrundsförhållanden. Exempelvis är minskningen större bland dem som inte kommer från en splittrad familj än bland dem som gör det.

MINSKNING AV STÖLD - VÅLD KONSTANT

Andelen ungdomar som uppger att de begått någon form av stöldhandling har minskat från 66 procent år 1995 till 55 procent år 2001. Nedgången beror främst på att det är färre ungdomar som uppger att de har snattat i affär eller stulit något från skolan.

Det är också färre som uppger att de begått någon form av skadegörelse - 36 procent år 2001 jämfört med 46 procent år 1995. Nedgången när det gäller skadegörelse beror på att färre uppger att de har förstört saker med flit respektive klottrat. Andelen som målat graffitti är dock konstant under senare år.

När det gäller delaktigheten i våld, narkotikarelaterade brott eller övrigt brottsligt beteende tyder inte resultaten vare sig på några påtagliga minskningar eller ökningar över tid.

FEM PROCENT UTSÄTTS FÖR GRÖVRE VÅLD

När det gäller frågan om man blivit utsatt för olika typer av brott, uppger till exempel 20 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna att de råkat ut för cykelstöld. Cirka 7 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna uppger att de blivit utsatta för grövre våld (som ledde till att man behövde uppsöka sjuksköterska, läkare eller tandläkare). Andelen har varken ökat eller minskat sedan 1995.

- Resultaten tyder på att utsattheten för fysiskt våld är högre bland pojkar än bland flickor. Däremot är det en lika stor andel flickor som pojkar som uppger att man blivit hotade så de känt sig rädda - cirka 10 procent i båda fallen, säger Jonas Ring.

ANDRA PROBLEMBETEENDEN

Det är relativt många som uppger att de vid minst något tillfälle under den föregående tolvmånadersperioden druckit sig berusade, skolkat eller ”tjuvåkt”. Över sex av tio har berusat sig och fyra av tio har tjuvåkt respektive skolkat.

Tre procent av niondeklassarna upplever att de ofta blivit mobbade. Den siffran är konstant under perioden 1995-2001. Andelen som uppger att de aldrig blivit mobbade respektive aldrig har mobbat, har dock ökat något under perioden.

FAKTA OM STUDIEN

Enkätstudien är gjord under anonymitetsskydd. Resultaten gäller situationen på riksnivå varför skillnader i utveckling kan förekomma regionalt eller lokalt.

Källa:
Rapporten finns i sin helhet på BRÅ:s webbplats www.bra.se
Till rapporten
BRÅ, Box 1386, 111 93 Stockholm
www.bra.se

Bjud studenterna på säker skjuts!

(01.06.2003) Festligt utsmyckade fordon hör till examensfirandet. Tyvärr är säkerheten ibland dålig vid studenttransporter, speciellt vid färd på lastbilsflak eller släpvagnar. Följ Vägverkets regler så slipper du skador. Läs mer på Vägverkets sida

Vittnen kan lösa brott

(01.06.2003) Vittnesmål och anmälningar är ett viktigt redskap för att minska högen av ej färdigutredda ärenden. Vittnets roll ska inte underskattas. Allra minst när polisens resurser minskar så behöver de aktivt stöd från allmänheten för att snabbt kunna klara upp brott.

Ibland kan polisen se att ett brott är begånget, men de kan inte styrka det. I sådana fall kan ett vittnesmål styrka fallet och få fallet löst och den skyldige dömd.

För det mesta finns det någon som har sett något, men ibland tror man kanske att det är för obetydligt för att vara viktigt, eller så vill man inte lägga sig i. I sådana fall är det största problemet att vittnet inte ger sig till känna till polisen.

Man vill inte tjalla

Ofta tror folk att polisen vet mer än de egentligen gör, och de tror kanske att det är onödigt att informera dem om vad man har sett. Men det är viktigt att tänka på att för det mesta så var inte polisen på platsen när brottet skedde, men det var du. Du kan veta mer än polisen gör, och dina uppgifter kan vara ovärderliga för den som har blivit drabbad av brott. Att meddela det man vet handlar inte om att tjalla på gärningsmannen, utan om att hjälpa den som blivit utsatt.

En del är rädda för att vittna för att de är rädda för repressalier från gärningsmannen. Men polisen är som regel rädda om sina källor för vittnesmål. Polisen forskar inte hos varandra om uppgiftslämnarens identitet. Men om det blir rättegång så kommer vittnesuppgifter med i protokollet, men detta brukar inte leda till problem för den som vittnar. Det är också viktigt att poängtera att det bara är brott som kan ge fängelse som automatiskt går till domstol. Det händer att polisen själv vittnar och utan att de röjer sin källa.

Brott avskrivs vid brist på bevis

Om det saknas bevis när man ska döma i ett brott så kan man inte fälla gärningsmannen. Brottet avskrivs då, och läggs på lager. Att brottet avskrivs innebär inte att det makuleras och inte kan tas upp igen, men att man lägger det i arkivet. Ett avskrivet brott kan tas upp till efterforskning på nytt om det kommer nya bevis till fallet. När nya anmälningar kommer in som kan knytas till fallet, och när nya bevis tillkommer som kan styrka brott i andra fall, då kan man återuppta och pröva fallet på nytt. Ett exempel på detta kan vara om t.ex. en biltjuv stjäl en bil. Ett vittne ser att bilen blir stulen men rapporterar inte vad den har sett. Brottet avskrivs, tjuven går fri och ägaren till bilen får troligt inte tillbaka bilen. Om biltjuven ingår i en liga eller er vaneförbrytare kanske han iaktas vid flera tillfällen i samma område av flera. Dessa anmäler och det kommer kanske fram vittnen till stölderna. Om då tjuven genom dessa vittnesmål kan knytas till den första stölden så kan man ta upp det brottet för prövning på nytt, och tjuven kan bli fälld för alla brotten han/hon har begått.

Därför är det viktigt att anmäla brott och att vittna.

Lär dig om vittnesmål

Du kan lära dig om vittnesmål här på Grannsamverkans hemsida. För att kunna ge polisen bra signalement och upplysningar som de kan använda för att lösa brott behöver du veta vad du ska ta fasta på. Det finns också ett formulär du kan skriva ut från Grannsamverkans hemsida som du kan använda när du ska ge vittnesmål till polisen.

Slut på sidan. Gå vidare till: