Samverkan mot brott genom Grannsamverkan

Första steget mot minskad kriminalitet.

Samverkan mot brott - Steg 1

Din trygghet börjar hos dig och ingen annan stans. Den skapas i din närmiljö med dina närmaste, dina grannar och dina arbetskamrater. Verklig trygghet är att leva tryggt i hemmet, ute, i skolan, och på jobbet. Ja, kort sagt överallt. Trygghet är att leva utan brott. Lås larm och engagerade grannar och kamrater är en bra grund. Ökad trygghet handlar om alla goda krafters samverkan. Du och din omgivning måste bry er om och reagera i tid!

Brottsprevention är ett annat ord för brottsförebyggande arbete. Att förebygga brott innebär att man vidtar åtgärder som minskar antalet tillfällen till brott, ökar riskerna för upptäckt eller genom att man på olika sätt förhindra att barn och ungdomar kommer in på en brottslig bana. Det gamla ordspråket: "Det börjar med en sked och slutar med en silverskål", kan enkelt översättas till: "Ett busstreck idag kan vara ett bankrån i övermorgon". Sätt gränser, bryt anonymiteten och ta tag i problemen medan de är små. Det är kortfattat vad grannsamverkan är.

Bygg trygghet

Trygghet byggs i tre steg:

  1. Samverkan
  2. Mekaniska inbrottskydd och märkning
  3. Inbrottslarm


Man börjar bygga trygghet från botten.

  • Grannsamverkan
    Förebygga, uppmärksamhet, omtanke, larma, iaktta, vittna.
  • Mekaniskt inbrottsskydd
    Lås, reglar, skydd, spärr, bräckskydd etc. till förnster, dörr, balkong, altan, bostad, eller annan låsbar egendom.
  • Larm
    Larm monteras för att avhålla brottslingar, för att skrämma och larma omgivning och väktare/polis. Larm är alltid sista steget i att bygga trygghet. Det verkar visserligen avskräckande, men det låser på inget sätt boven ute och registrerar heller inte ägodelar och stöldmärker inte ägodelar så att det blir igenkännliga.

Din närpolis

Polisen är till för människorna och miljön. De ska finnas mitt i vardagen och lära känna problemen i sitt arbetsområde - ditt bostadsområde. Men polisen är också beroende av omgivningens stöd för att kunna fungera effektivt och skapa verklig trygghet. Polisens ambition är att förebygga brott. De anser att det alltid är bättre att undanröja förutsättningarna för brott (d.v.s. förebygga brott), än att behöva ingripa när brottet är ett faktum - även om de självklart har den uppgiften också.

Polisen kan varna invånarna för en förväntad brottsvåg.

Försäkringsbolagen kan informera om fel och brister som orsakar typiska problem för området.

Lokala Brottsförebyggande Råd

Brottsförebyggande Rådet brå har lokala kontor över hela landet. När du har startat upp din grannsamverkan förening finns de lokala råden till för att du ska få råd, stöd och vägledning i ditt arbete med grannsamverkan.

Samverkan

Det är bara genom alla goda krafters samverkan vi kan förebygga brott och skapa trygghet. Trygghet skapas genom att vi tillsammans bryr oss om varandra. Trygghet kan inte skapas genom att vi struntar i vår granne och medmänniska.

Vid sidan av det rent polisiära arbetet vill de inom Polisen och Brottsförebyggande Rådet vara knutpunkter, samordnare och "motorer", i de nätverk av människor som är en förutsättning för trygghet. Samverkan mot brott kan ta sig många olika uttryck beroende på din boende- eller arbetsmiljö och de problem du har där.

Samverkan med organisationer och föreningar

Säkert finns det en mängd organisationer och föreningar i din närmiljö som du kan samarbeta med för att starta en grannsamverkan. Hör dig för om det tex finns någon lokal bostadsförening, Hyresgästförening, Hem & Skolaförening, Brottsofferjour, Farsor och Morsor på stan, Föräldrar mot narkotika, Brobryggarna eller Civilförsvarsföreningen, de är några vanligt förekommande föreningar. Titta i telefonkatalogen eller ring respektive organisations riksorganisation.

Det kan också finnas organisationer och föreningar du känner till, men som inte är etablerad på just din ort. Kontakta dem och ta initiativet till etablering av grannsamverkan i ditt område. Sätt igång och gör något här och nu! Idag, inte i morgon.

Grannsamverkan

Runt om i landet pågår en lång rad egnagerade grannsamverkanprojekt. Resultaten är mycket goda. Redan efter en kort tid brukar antalet brott minska, och i de mest organiserade och aktiva områdena i många fall nästan försvinna helt. Dessutom har människor funnit en ny gemenskap och boendemiljön har blivit trivsammare. Barnen och ungdomar har i tillägg fått goda vuxna förebilder.

Grannsamverkan får inte förväxlas med medborgargarden. Till skillnad till medborgargarden som kan ta till våld och ta lagen i egna händer, handlar Grannsamverkan om att grannskapet ökar vaksamheten och har en naturlig kontakt med varandra, och närpolisen. Man förebygger genom en del åtgärder, håller koll på vad som sker, tipsar, polisen och ställer upp och vittnar nä det behövs. På så sätt minskar förutsättningarna för brott i och med att man bryr sig om varandra och bryter anonymiteten i ett bostadsområde. Kommunikationen om situationen i bostadsområdet kommer i gång, och alla blir mer informerade om vad som sker.

Grannar kan samverka överallt

Grannsamverkan är lika motiverat i flerfamiljshus som i villaområden, i stan som på landet. Det är lika effektivt där du bor permanent som där du har ditt fritidshus. Det fungerar kort sagt överallt:

  • I ett hyreshusområde med gemensam hyresvärd
  • I kvarter eller ett villaområde
  • I villaförening eller vägsamfällighet
  • I ett fritidshusområde eller en liten by

Grannsamverkan fungerar lika bra oavsett var du bor. Grunderna och metoderna är de samma, men boendeformen påverkar delvis hur du organiserar och driver verksamheten. Erfarenheterna visar att det kan vara svårare att engagera hyresgäster än villaägare och de som äger sin lägenhet. Samtidigt är hyreshusen många gånger mer utsatta för skadegörelse och inbrott. Varje insats är alltså mycket värdefull. Här är några generella saker att tänka på:

  • Avgränsa antalet deltagare per område genom att undvika geografiskt stora områden. Det utses en huvudkontaktman per område.
  • Under huvudkontaktmannen ska det finnas ett antal kontaktmän. Antalet kontaktmän beror på hur stort området är.
  • Ett grannsamverkan kontaktmannaområde bör inte innehålla fler än ca 30-60 bostäder. Om det innehåller fler bostäder blir det anonymt igen och oöversiktligt. Det blir svårt för kontakmannen att hålla kontakten med för många i ett för stort område.
  • Det att definiera en gemensam geografisk bas och hitta en fungerande kontaktform. Det enklaste är förstås att göra det inom ramen för en etablerad förening som redan har en organiserad verksamhet. Men om inte det finns så kan en engagerad grupp göra ett lika bra jobb.
  • I större områden med ett stort antal hushåll bör man indela verksamheten i mindre undergrupper och delegera ansvaret. Detta ökar chansen för att kontakmannen lär känna "sina" boende och då ökar också chansen för ökad kommunikation dem emellan och flödet av tips ökar också.
  • Förutsättningarna för att grannsamverkan ska fungera är att alla medverkande ställer upp på de kriminalitetsförebyggande åtgärderna och att det är aktiva. En slapp Grannsamverkan gör ingen nytta.

Grannsamverkan i flerbostadshus

Exempel på lämpliga avgränsningar för huvudkontaktmannaområde:

  • Gemensam husägare. En ägare kan ju ha flera områden, men då delas ansvaret på flera huvudkontaktmän.
  • Bostadsområde ägt av en husägare.
  • Bostadsrättsförening
  • Kvarter
  • Bostadsrättsföreningar brukar, tack vare ägandet, ha lätt att skapa engagemang. Detta kan antas bero på att det man lagt egna pengar på för att köpa är man mer rädd om.

I hyreshus kan det vara svårare att nå engagemang av den orsaken att man ibland kanske anser att det är hyresvärdens sak att ta hand om området. Då är det bra att peka på tex ökad trivsel i trapphus, lokaler och på gårdar. Ökad trygghet utomhus, för saker, bilar och människor och mindre skadegörelse för att öka motivationen. Att det är vi som bor i området som är trevnaden, och vi kan vara med på att skapa ett vänligare samhälle. I mycket stora hus kan en trappuppgång vara en bra avgränsning för en kontaktman och medlemmar. Varje trappuppgång blir då en minigrannsamverkan. De rapporterar i sin tur till huvudkontaktmannen i huset, som i sin tur rapporterar till huvudkontaktmannen för området.

Ditt lokala Brå och Närpolisen kan alltid hjälpa dig med en lämplig avgränsning i ditt bostadsområde.

Villaområden, små samhällen och fritidshusområden

Exempel på lämpliga avgränsningar för huvudkontaktmannaområde:

  • Villaägarförening
  • Fritidshusförening
  • Vägsamfälligheter
  • Små samhällen

Om föreningen/samfälligheten är mycket stor är det bäst att dela upp den i mindre ansvarsområden med flera huvudkontaktmän med kontaktmän som rapporterar till dessa. Ju mindre området är, ju lättare är det att hålla kontroll.

I mindre samhällen och byar där alla känner varandra kan grannsamverkan till och med omfatta hela samhället. Då bör dock kontaktmän utses från varje område med en naturlig geografisk avgränsning. Kontaktmännen rapporterar till huvudkontaktmannen.

Fritidshusförhållanden är speciella

I fritidshusområden är förhållandena speciella. Detta är därför att husen står tomma långa tider. Under sådana perioder är det en fördel med speciella rullande bevakningscheman, för att titta till hela området. Man lägger ut dagar och tider till de fritidsboende med ansvar för bevakning vissa dagar. Denna metod används också med succé i båthamnar inom Båtsamverkan.

Bilda förening

Bilda en kärngrupp. Studera handledningen tillsammans med några av de grannar du tror är intresserade av att tillsammans med dig aktivt arbeta med Grannsamverkan. Är ni överens ska ni planera ett informationsprogram och bjuda in till upptaktsmöte tillsammans med närpolisen.

Tala också med din lokala Polis och lokala Brå angående utbildning för dig och kontaktmän i andra områden.

Använd gärna Polisens broschyrer om Grannsamverkan som information till de du vill engagera i ert samverkansprojekt. Sätt upp information på anslagstavlorna, sök upp de boende i hemmet, och bilda en epost- eller telefonkjedja. Engagera fler att ragga aktiva medlemmar. Hänvisa gärna till GrannsamverkanSverige.com hemsida för att de boende ska få den information de behöver.

Beslut och åtgärder vid startmöte

1) Polisens krav för deltagande

  • Dokumentation om föreningen, kontaktmän och medlemmar
  • Märkning och registrering av ägodelar
  • Kontakt med polisen
  • Kontakt mellan grannar, kontaktman och huvudkontaktman.
  • Förvaring av värdesaker på ett betryggande sätt
  • Vaksamhet - Håll uppsikt över området och varandras ägodelar.
  • Tipsa polisen och misstänkta brott och begådda brott.
  • Vittna

2) Utse kontaktmän och besluta om kontaktvägar

  • Utse kontaktmän
  • Presentera närpolisen för boende och kontaktmän
  • Besluta om kontaktvägar mellan boende, kontatkmän och polis (möten, telefonkjedja, e-post, nyhetsbrev e.dyl.)
  • Om området är stort ska man fördela området så att det blir mindre sektioner med var sin kontaktman. 30-60 hem per kontaktman. Men ju mindre desto bättre.

3) Startåtgärder

Besiktning av området med inriktning på säkerheten: Se på dörrar, lås, p-platser, belysning, insynskydd eller annat som kan påverka säkerheten.

Information och informationsmaterial till medverkande i Grannsamverkan.

Gemensam skyltning av området, samt för enskilda villor och lägenheter som ligger avsides men som ingår i området. ---> OBS! Kontrollera med polisen om särskilt tillstånd krävs för att sätta upp skyltar där ni vill att skyltarna ska sitta. Besiktiga skyltarna regelbundet och byt ut trasiga skyltar eller skyltar som blir utsatt för skadegörelse.

Planerad uppföljning och fortsatt kontakt.

Ledningens uppgifter

Ledaren i en grannsamverkan kallas huvudkontaktman och agerar som samordnare mellan organisationer, kontaktmän och de boende. Även om en kontaktman är ledare ska denne inte endast bli en som sitter och är administratör. Det är bra om huvudkontaktmannen deltar och visar sig ute tillsammans med de andra. Allt handlar om samverkan och gemenskap och där ska huvudkontaktmannen också ingå. Det får inte bli en "vi och dem" situation i medlemmarnas ögon.

Huvudkontaktmannen

Checklista för huvudkontaktman:

  • Huvudkontaktmannens uppgift är både i uppstart och fortlöpande:
  • Anordna upptaktmöte i samarbete med polisen, ev fastighetsvärd och försäkringbolaget. Även Räddningstjänsten kan vara till hjälp för att peka på rymningsvägar, brandskydd med mera.
  • Utse kontaktmän för delområden/sektioner, och utbilda dessa tillsammans med polis och eventuell annan säkerhetsexpert.
  • Upprätta namnlista på kontaktmän.
  • Lämna namnlistorna till den lokala polisen.
  • Besiktiga området tillsammans med den lokala polisen och eventuella andra experter.
  • Tillsammans med kontaktmännen bestämma hur många grannsamverkan skyltar som behövs och var de ska sitta.
  • Sprida kriminalitetsförebyggande information till sin grannsamverkan. Fördela materialet till kontaktmännen.
  • De kontaktmän som huvudkontaktmannen har utsett har till en av uppgifterna att värva medlemmar i sin sektion. Huvudkontaktmannen ska samla in de listorna och lämna de uppgifterna till den lokala polisen.
  • Skylta området med grannsamverkan skyltar. När grundkraven är uppfyllda delas skyltar och dekaler ut genom polisens försorg.
  • Hålla kontakten med polis, försäkringsbolag och kontaktmän.
  • Återrapportera information till kontaktmännen.
  • Delta i uppföljningsmöten med polis och kontaktmän
  • Återbesiktiga sex månader efter start, därefter årligen.

Kontaktmän

Kontaktmännen är de som har närmast kontakt med de boende och med medlemmarna. Den här personen bör vara engagerad, beredd att lägga tid på grannsamverkan, vara socialt lagd och helst utåtriktad så att han/hon inte är rädd för att söka upp de boende hemma.

Checklista för kontaktmän både i uppstart och fortlöpande:

  • Informera grannarna i din sektion om de så kallade tre stegen i kriminalitetsförebyggande: grannsamverkan, mekaniska skydd, märkning och larm.
  • Upprätta en lista över medlemmarna i din sektion och lämna kopia till din huvudkontaktman.
  • Fördela trycksaker, märkutrustning, dekaler, och inventarieförteckning till grannarna. Grannarna kan också hänvisas till GrannsamverkanSverige.com för att skriva ut dessa själva vid behov om de har internet.
  • Hålla kontakten mellan huvudkontaktmannen och grannarna.
  • Informera nyinflyttade om grannsamverkan.
  • Följa upp verksamheten - hur fungerar grannsamverkan, skyltarnas skick m.m.
  • Hjälpa huvudkontaktmannen att dela ut brottsförebyggande information från huvudkontaktmannen, Brå, Polis och ev. försäkringsbolag.

Säkerhetsbesiktning

Besikta och planera förbättringsåtgärder för säkerheten och tryggheten i ditt område. Detta ska göras både i uppstarten och fortlöpande. Eventuella brister som upptäcks ska åtgärdas omgående. Detta gör du genom att förhandla och lägga press på den som är ansvarig eller ägare av området eller bostaden (villan). Här gäller det att gå samman för att få till resultat. Räcker det inte med att be om det eller att förhandla, kan en åtgärd vara namninsamling.

För att få reda på vad som bör göras för att öka säkerheten i ditt bostadsområde ska en besiktning utföras. Avsikten med besiktningen är att fastställa vad som behöver göras för att kunna sänka kriminaliteten där du bor. Besiktingen gör du lämpligast tillsammans med din lokala polis eller annan specialist på säkerhet. Du rekommenderas inte att göra det helt själv. Det är mycket som man inte tänker på i första taget. Ta hjälp av dem som kan.

1) Flerbostadshus

  • Entrén - ska ha en bra belysning ute och inne. Belysning kan med fördel styras av rörelsedetektorer, men dessa ska placeras så att tjuven inte kan förstöra rörelsedetektorens funktion. Fungerar lås och dörrstängare efter passage? Har dörren glas, och kan man i så fall öppna dörren om man krossar glaset?
  • Insynskydd och häckar ska minimeras. Insynsskydd och höga häckar skyddar visserligen mot insyn men skapar också skydd för tjuven och en enorm möjlighet för tjuven att begå sina brott osedd.
  • Källare och vind - ska ha fungerande lås och god belysning. Belysning kan med fördel styras av rörelsedetektorer, men dessa ska placeras så att tjuven inte kan förstöra rörelsedetektorens funktion. Kan hyresgäster från andra ingångar röra sig fritt i hela fastighetens gemensamma utrymmen? Endast boende i porten bör ha tillgång till förråd och liknande utrymmen. Finns utrymmen som är tillhåll för obehöriga? Då ska de förhindras att vara där. Nycklar på vift? Byt ut alla lås och se över säkerheten. Som enskild hyresgäst kan det vara svårt att genomföra förändringar, men tillsammans med din lokala polis kan du diskutera det med din hyresvärd / bostadsrättsförening eller liknande.
  • Gårdar och gångvägar ska vara väl upplysta kvällstid. Det bör också var fri sikt över gårdarna så att man lätt kan se vad som sker i omgivningen.
  • Parkeringsplatser ska ha god belysning, och hållas under uppsikt dygnet runt. Dåligt upplysta parkeringsplatser kan kompletteras med extra strålkastare kopplade till rörelsedetektorer, men dessa ska placeras så att tjuven inte kan förstöra rörelsedetektorens funktion. Insynsskydd ska avlägsnas. Parkeringsplatser ska lätt kunna övervakas från de boendes bostäder.
  • Garage - ska ha god belysning inne och ute. Fungerar låsen på eventuella portar och dörrar? Speciell uppmärksamhet ska ges till utrymningsdörrar. Om garage och p-hus är insynskyddade finns det låsbara bilburar till varje bil?
  • Grannsamverkan medlemmar - har de verkligen genomfört säkerhetsbesiktningen av sina egna hem, och de krimininalitetsförebyggande åtgärderna? Om inte, se till att de gör det.

2) Villor och fritidshus

  • Allmänbelysning - kring huset ska det finnas god belysning vid alla dörrar, på fram och baksida. Belysning kan med fördel styras av rörelsedetektorer, men dessa ska placeras så att tjuven inte kan förstöra rörelsedetektorens funktion.
  • Dörrar och fönster - Har dörrar och fönster glas? Kan man i så fall öppna dörren om man krossar glaset?
  • Insynskydd och häckar ska minimeras. Insynsskydd och höga häckar skyddar visserligen mot insyn men skapar också skydd för tjuven och en enorm möjlighet för tjuven att begå sina brott osedd.
  • Gemensamma ytrymmen ska ha fungerande belysning och lås. Belysning kan med fördel styras av rörelsedetektorer, men dessa ska placeras så att tjuven inte kan förstöra rörelsedetektorens funktion. Insynskydd ska minimeras.
  • Garage - ska ha god belysning inne och ute. Fungerar låsen på eventuella portar och dörrar? Speciell uppmärksamhet ska ges till utrymningsdörrar. Om garage och p-hus är insynskyddade finns det låsbara bilburar till varje bil?
  • Parkeringsplatser ska ha god belysning, och hållas under uppsikt dygnet runt. Dåligt upplysta parkeringsplatser kan kompletteras med extra strålkastare kopplade till rörelsedetektorer, men dessa ska placeras så att tjuven inte kan förstöra rörelsedetektorens funktion. Insynsskydd ska avlägsnas. Parkeringsplatser ska lätt kunna övervakas från de boendes bostäder.
  • Grannsamverkan medlemmar - har de verkligen genomfört säkerhetsbesiktningen av sina egna hem, och de krimininalitetsförebyggande åtgärderna? Om inte, se till att de gör det.

Mål och agerande

Det övergripande målet för grannsamverkan är att tillsammans skapa trygghet i närmiljön och sänka brottsligheten.

  • Med hjälp av bl.a. polisen, försäkringsbolagen definieras problemen i området tillsammans med ägare, och en handligsplan upprättas.
  • Tillsammans med polisen och andra specialister besiktigas området. Man tittar på dörrar, lås, larm, belysningar, o.s.v. och ger tips till förbättringar. Ordentliga skydd, ordning och reda avskräcker tjuven.
  • Man skaffar sig information om hur man på rätt sätt förebygger och i nödfall ingriper mot brott.
  • Man bygger upp interna kontaktnät och organiserar effektiva kontaktvägar till polisen, och etablerar en fungerande dialog med närpolisen.
  • Om behov föreligger gör man särskilda insatser under sommaren för att förebygga vissa brottstyper.
  • Hjälp till barn, ungdomar och äldre är andra exempel på specialinsatser.
  • Man skyltar ordentligt om Grannsamverkan vid vägar, infarter, på entrédörrar osv. för att varna kriminella för Grannsamverkan. Detta har en preventiv effekt på grund av att de vet att det är större risk att åka fast i ett grannsamverkansområde, eftersom alla är vaksamma och sakerna är märkta.
  • För att grannsamverkan ska vara effektivt krävs god information, regelbundna uppföljningsmöten, och bra kontakt med bl.a polis och försäkringsbolag. Samverkan måste hållas levande.

Den samlade effekten av de här punkterna är en tryggare boende-, arbetsmiljö och färre brott. Du får kort sagt en mjukare, trivsammare, och mera medmänsklig miljö. Håll med om att Grannsamverkan är värt att satsa på. Du har allt att vinna, inget att förlora. Vänd dig alltså till din lokala polis. Och gör det redan idag! Nu är alltid bättre än sedan!

Slut på sidan. Gå vidare till:

Bakåt en sida - Överst på denna sida - Framåt