Värdesaker > Bankkort

Bankkortet, en plastbit eller? Bankkortet är en värdehandling och en värdesak och ska behandlas som en sådan. Bankkortet är ett passerkort till dina tillgångar. Förlorar du bankkortet, koden eller råkar ut för bedrägeri så har den som har originalet eller kopian i sin besittning tillgång till alla dina pengar. Du kan bli av med allt på ett kick, och stå utan pengar till vare sig bostad, mat, kläder, eller hygien. Du saknar pengar att ta dig till t.ex. jobb, fritidssysselsättning, vänner, skola eller annat. Hela ditt liv blir strandat och du får stora problem.

Behandla därför ditt bankkort som om det var en jättedyr sak som du vaktar på dygnet runt.

Förvara inte bankkort tillsammans med id-kort/körkort

Skriv inte upp bankkortskoden någonstans. Se till att ha koden i huvudet!

Tala inte om koden för någon. Vare sig för Make, maka, sambo, pojkvän, flickvän, vän eller väninna, nära vänner eller bekanta. Och varför då? Alla dessa kan visserligen vara din vän, men de kan också ha eller få problem som gör att de missbrukar ditt förtroende. Dessutom har du inte lov av banken att ge ut koden till någon överhuvud taget. Har du brutit reglerna kan du riskera att inte få ersättning!

När du ska knappa in koden för att göra uttag eller betala ska du alltid dölja tangentbordet för andra. Detta gäller både i bankomat och betalningsterminal. Var observant på folk som står nära dig. Står de för nära så säg till att de ska flytta på sig! Du ska aldrig acceptera att folk står i närheten när du ska ta ut pengar eller betala! Du vet aldrig om personen står där för att ta reda på din kod, och sedan stjäla kortet från dig så att de kan länsa ditt konto.

Ett annat sätt att tömma ditt konto är skimming.

Så här länsar tjuven ditt bankkonto med skimming Se upp vid uttagsautomaten, på några minuter kan ditt bankkonto vara länsat utan att du vet om det. Bedrägerier med bankomatavläsare så kallad skimming blir allt vanligare. Från början skedde sådana här fall av bedrägeri endast i storstäderna. Det kom till Stockholm i 2002 och då upptäcktes 3 stycken. Från 2003 upptäcktes ett femtontal fall i Stockholm, Malmö och Göteborg. Men nu förekommer det också på mindre orter i landet.
	1) Kortavläsare och radiokamera monteras av bedragarna på bankomaten.
	2) Kameran skickar info till en mottagare i närheten som ibland är kopplad direkt till en bärbar dator.
	3) Kortläsare och kamera tas bort efter några minuter.
	4) Info från kameran och kortläsaren sätts ihop och nya kort tillverkas med hjälp av datan och lite extra utrustning.
	5) Konton rensas med det nytillverkade kortet, ofta från utlandet, men också i Sverige.

Var alltid skeptisk vid uttag i en bankomat. Ryck och slit för att se att allt sitter ordentligt fast. Detta råd ger en finanspolis vid Rikskriminalen. Skimmern brukar ofta (men inte alltid) bara sitta fast med dubbelhäftande tejp. Men inte heller detta är ett idiotsäkert tips. Det har förekommit fall där bovarna har monterat fast utrustningen under den ordinarie panelen.

Man ska också vara väldigt observant på om kortet fastnar i automaten och inte går att få ut. Lyssna aldrig på råd från andra om att trycka pinkoden i en sådan situation. Om kortet fastnar i andra tillfällen än att du har prövat att trycka fel kod tre gånger och banken har tagit kortet, så är risken stor att du har blivit utsatt för skimming.

Kunden kan bli utsatt för skimming och ändå få ut sina pengar som vanligt. Men när du har tagit ut dina pengar så har bedragaren samtidigt tagit dina kortupplysningar för att använda själv.

Vid skimming används också trådlös kamera som gör att bedragarna kan se när du slår koden. Kameran är millimeterstor och ofta nästan omöjlig att upptäcka för den vanliga användaren. Håll för tangentbordet när du slår din pin-kod. Se också upp med om folk står bakom dig eller på folk som står och hänger runt automaten. Försäkra dig om att ingen kan se vilken kod du slår. Bilden nedanför är ett exempel på hur det kan se ut. Det finns flera varianter.

Vid modern skimming använder man datavara som kopierar innehållet på kortet. D.v.s. magnetremsa, kortnummer, ägare och liknande information. Bl.a. finns kortläsare, tangentbordsläsare m.m. som de använder sig av. Bedragaren kan sitta flera hundra meter bort och göra detta. Du kan därför inte alltid se om det är någon skummis i krokarna som försöker stjäla din bankinformation. Därefter så gör tjuvarna en kopia av ditt bankkort och all information som finns på kortet. Sedan tar de helt enkelt ut alla dina pengar du har på kontot med hjälp av det nya kortet och pinkoden.

På bilderna nedanför kan du se hur det kan se ut. Observera att skimmern på de här bilderna endast är exempel på hur det kan se ut. De kan se ut på annat sätt också.

En kortläsare (skimmer) blir plasserad på bankomaten.
Någon läser av din kod genom att se över över axeln på dig eller så använder de en dold kamera.	Dölj koden noga när du knappar in den.
Bankomat utan skimmer.	Bankomat med skimmer.

Använda kort på internet

Det är enkelt och smidigt att betala med kort på internet, det går fort och du kan sedan bara vänta på att varan kommer hem till dig. Bekvämt och bra. Tyvärr så är det många som missbrukar möjligheterna andra har genom att stjäla ditt bankkortsnummer och informationen som hör till detta. De kan använda flera sätt.

• Genom att plantera ett virus på din datamaskin. Dessa virus kan man få genom e-post, hemsidor, som tillägg i gratis dataprogram m.m. Du kan ovetande själv hämta hem det genom att hämta hem något från nätet eller genom att öppna en fil på en oseriös hemsida. Porrsidor och en del spelsidor är exempel på sidor som är välkända för att ha fuffens för sig. Men det finns självklart andra också. Så sunt förnuft och vaksamhet är viktigt på nätet.
• Köp bara av butiker som är/verkar pålitliga.
• Sidan du betalar på ska alltid börja med https (aldrig http). När en sidas adress i adressfältet börjar med https så betyder det att den ligger på en säker server. Detta innebär i sin tur att den har inbrottsskydd (förenklat förklarat). Kontrollera noga att de sidor du fyller i din kortinformation på är en säker sida.
• Köp aldrig från butiker och leverantörer som gör reklam genom spam. Spam betyder obeställd reklam via e-post (skräppost). Väldigt ofta innehåller sådan e-post elak virus, kod, eller spionprogram som avsändaren använder för att stjäla av dig. Dessutom är ofta sådana produkter olagliga, priatkopior eller rent skadliga för köparen. Från 2005 är det dessutom olagligt att göra reklam genom spam. Personen som mottar e-posten med reklam måste uttryckligen ha bett om/beställt att få information från leverantören. Detta gäller både privatpersoner och företag.
• Se upp för phishing

Tips om hur du skyddar dig

Förutom de tips som är angivna ovanför finns det en del andra smarta knep du kan använda dig av för att undgå att bli av med alla pengar om olyckan är ute och går.

• Ha ett separat lönekonto som inte är knutet till ditt bankkort/kreditkort där du har merparten av dina pengar insatta. Ha också ett konto som är knutet till bankkortet som det är mindre pengar på. Så kallade brukspengar. När du behöver fylla på ditt bankkortskonto gör du det hos banken eller på din internetbank. Skulle du då bli skimmad så förlorar du inte majoriteten av dina pengar.
• Var uppkäftig i bankkön och säg till alla att hålla vederbörligt avstånd från bankomaten medan du tar ut pengar.
• Var alltid skeptisk vid uttag i en bankomat eller betalningterminal. Ryck och slit för att se att allt sitter ordentligt fast.
• Se efter detaljer på din automat som du brukar använda. Ser det annorlunda ut än vanligt? Ta inte automaten i bruk. Kontakta din bank och hör med dem om de har gjort några förändringar i automaten.
• Om du köper med kort i en butik eller en restaurant så ska du aldrig låta personalen gå iväg med kortet så att du inte ser vad de gör. Ha alltid kontroll över kortet.
• Om du handlar varor på internet ska du alltid försäkra dig om företagets säkerhetspolicy innan du knappar in och uppger ditt kortnummer. Det finns flera företag som har säkerhetssertifikat. Ett känt sertifikat är Verisign.
• Välkänt och uttjatat tips men fortfarande lika viktigt: Skriv aldrig upp din bankkod på en minneslapp!

Källa:

• Så här länsar tjuven ditt konto med skimming: Georg Hahne, SOS Skydd och Säkerhet 6-7.2004.
• Bilder av skimmer och skuldersurfing: Sarah Sinden, Executive Assistant, Fraud Prevention www.cardwatch.org.uk