Brand

Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. I regel är det slarv som förorsakar brand, men även tekniska fel är vanliga brandorsaker.

Varje år dör mellan 100 -130 personer i bränder. Dessutom skadas cirka 1000 personer. Dödsbränderna drabbar i allt högre grad de äldre. Hälften av alla omkomna är över 60 år. Denna utveckling har skett parallellt med en ökande medellivslängd, minskade vårdresurser och ett eget boende högre upp i åldrarna. Olika former av funktionshinder innebär att förmågan att själv förebygga och upptäcka brand samt att sätta sig i säkerhet minskar.

De första 5 -10 minuterna efter att en brand har upptäckts är viktiga. Under den korta tiden kan ett tillbud utveckla sig till en katastrof. Det tar högst 4 minuter för ett normalstort sovrum att bli övertänt.

Bränder upptäcks ofta i ett sent skede när brandförloppet är inne i ett accelererande förlopp och då är en övertändning inte långt borta. Här är möjligheten till ett tidigt larm viktig. Kan branden upptäckas medan den är i glödbrandstadiet går den lättare att släcka. En brandvarnare ger detta tidiga larm.

För att åtgärda en brand som är inne i ett accelererande skede krävs ingripande av räddningstjänsten.Genomsnittlig insatstid för räddningstjänsten till en villabebyggelse är 10 -20 minuter. Till lägenheter i tätbebyggelse är tiden 10 minuter.

Följdskador av en brand som hunnit utveckla sig till övertändning kan bli omfattande. Allt bohag blir förstört och oersättliga minnen försvinner. Upptäcks branden i ett tidigt skede kan skadorna sträcka sig till lättare rökskador som lätt kan saneras.

OM OLYCKAN ÄR FRAMME

Du ska alltid göra detta i denna ordning:

  1. Rädda - se till att alla blir varnade och kan ta sig ut i det fria. Undvik att gå igenom rökfyllda utrymmen och om du ändå måste det och kryp under röken. Gå till återsamlingsplatsen om sådan finns anvisad. Studera utrymningsplanen i förebyggande syfte. Lär dig var utrymningsvägarna finns!
  2. Larma - ring 112. Tala om vad som hänt, vem du är och varifrån du ringer: adress och telefonnummer. Tala om hur många som är drabbade av branden, och hur många som är skadade. Finns det utrymningslarm i lokalerna så se till att det går i gång. Möt räddningstjänsten och visa vägen.
  3. Släck - Grundregeln är att inte öppna dörrar till rum där det brinner. Måste du ändå öppna dörren, t.ex. för att rädda någon, ska du känna på dörren innan du öppnar den. Är den het ska du inte öppna dörren utan invänta brandpersonal, annars kan du råka ut för en brandexplosion. Använd i första hand befintlig släckutrustning som handbrandsläckare eller inomhusbrandpost. En brand i en kastrull släcker du genom att lägga på ett lock. Bedömer du att du inte kan släcka branden så stäng dörren till utrymmet där det brinner! En brand behöver syre för att utvecklas. Om du stänger dörren till rummet där det brinner så släpper du inte in nytt syre och branden utvecklas inte lika explosivt. Brand i kläder släcker du med en filt och se till att personen ligger ner. Börja från huvudändan och fortsätt ner mot fötterna.

Om det mot förmodan skulle börja brinna ska du omedelbart larma räddningstjänsten om du inte själv kan släcka branden.

Kom ihåg att det alltid är lättare att förebygga än att släcka bränder.

Brandorsaker i hemmet

Elfel

I våra hem finns elapparater av alla slag. Dessa apparater kan ge upphov till brand på grund av att de överhettas eller används felaktigt. Om du känner misstänkta lukter eller hör ljud från elsystemet kan det vara bra att kontakta en elektriker. När ledningar och elapparater ska lagas är det alltid bäst om arbetet utförs av en fackman. I övrigt är det ganska rutinartade åtgärder som behövs för att förebygga elbränder. Stäng alltid av TV:n med strömbrytaren, låt inte torktumlare, tvätt- eller diskmaskin vara på när du går hemifrån eller när du sover.

Torka aldrig kläder på element eller bastuaggregat. Ta för vana att dra ut stickkontakten när du använt brödrost och strykjärn. Installera gärna en jordfelsbrytare.

  • Skadade eller klämda anslutningskablar eller sladdar kan ge upphov till brand, olycka eller driftstopp.
  • Använd inte ojordade kontakter i jordade uttag. Det minskar din säkerhet.
  • Använd endast jordade kontakter och uttag när du ska koppla något: utomhus, i våtrum, källare, garage, kök. Utomhus ska du dessutom se till att kontakter och uttag är skyddade mot vatten.

Anslutningskablar eller sladdar består av olika plast- eller gummimaterial beroende på användningsområde. Sladdar används till de flesta apparater hemma (tv, tvättmaskin, lampor) ofta med stickproppsanslutning. Även på de flesta arbetsplatser finns mängder av anslutningskablar. Anslutningskablar är speciellt utsatta för mekanisk påverkan (slag, tryck- och dragpåkänning), kemiskt angrepp (olja, lösningsmedel) och värme och kyla. Vid fel användning kan de spricka, bli spröda eller stelna. Skadade / överbelastade kablar kan ta eld. Använd inte skarvsladdar och grenuttag som ersättning för en fast elinstallation.

Elektrisk armatur och julgransbelysning ska ha rätt watt-tal och släckas med en strömbrytare eller genom att man drar sladden ur väggen. Man ska inte skruva på glödlamporna. Då kan det bli glappkontakt och en gnista bildas (en så kallad ljusbåge) som kan antända brännbart material. Ett bra alternativ är att koppla en timer till armaturen.

Kontrollera att utomhusbelysning är gjord för utomhusbruk. Kapslingsklassen ska vara IPX4 (X är en kombination med 4 för julljus) eller märkt "sköljtät" (anges med en droppe i en triangel). Kontrollera att det finns CE- och gärna också S-märkning eller dess motsvarighet. Stickpropp och uttagsdon ska också vara märkta IPX4. Det finns färdiga sladdställ att köpa, men kontrollera att de är för utomhusbruk.

Se till att sladdstället är så kort som möjligt och ligger skyddat.

Lägg det inte över kör- och/eller gångvägar.

Det fast monterade uttaget ska sitta utomhus och föregås av en jordfelsbrytare. Det ska vara petskyddat eller placerat 1,7 m över marken eller blockerat eller försett med självstängande, självlåsande lock. Det gäller även när julgransbelysningen ska finnas på en öppen balkong.

Gör så här med skadade delar:

  • Byt trasiga/dåliga sladdar omgående.
  • Ersätt skarvsladdar, grenuttag och sladdvindor, som inte används endast för tillfälligt bruk, med en fast installation, det vill säga kablar för fast uttag i väggen. Placera uttagen där behovet finns så undviker du att använda så många skarvkablar.

OBS! I offentlig miljö utomhus ska (julgrans)belysning med 230 volts lampor placeras på lägst 1,7 m över marken, så att barn inte kan komma åt glödlamporna.

Överhettade komponenter

Lysrör som blinkar och glödande lysrör kan börja brinna.

Bakgrunden är att komponenterna i lysrörsarmaturen kan bli överhettade om utbrända lysrör inte byts ut. Dessutom åldras de elektriska komponenterna i armaturerna på ett okontrollerat sätt med utbrända lysrör. Kanske med en brand som följd vid ett senare tillfälle.

Gör så här:

  • Släck armaturen.
  • Byt ut lysrör som är utbrända, blinkande och/eller har glödande lysrörsändar.
  • Obs! Byt även glimtändaren, eftersom den har lika lång livslängd som lysröret. Blinkningarna kan fortsätta eller återkomma snart igen om du inte gör det.
  • Om du saknar nya lysrör - ta bort det gamla lysröret eller glimtändaren och behåll armaturen släckt tills du skaffat nya lysrör och glimtändare.

Förebyggande för lysrör

  • Följ tillverkarens rekommendationer om byte av lysrör. Då undviker du att de börjar blinka.
  • Installera bryttändare/säkerhetständare som bryter tändningen efter ett antal tändningsförsök. De har ofta samma livslängd som armaturen.

Jordfelsbrytare

Jordfelsbrytarens främsta funktion är att rädda liv och förhindra brand om ett fel uppstår i en lägenhet eller villa. Alla elektriska bruksföremål och apparater har läckströmmar, till exempel en spis på mellan 6–10 mA och en elradiator på 1 mA (mA = tusendelar av ampere). En jordfelsbrytare känner summan av alla läckströmmar inklusive felströmmar. En uppdelning på flera jordfelsbrytare i elcentralen är därför att rekommendera för att undvika att jordfelsbrytaren löser ut vid normal användning.

Fördelar

  • Snabbheten hos en jordfelsbrytare gör att farliga situationer normalt inte hinner uppkomma när en person kommer i beröring med en strömförande del.
  • Jordfelsbrytaren - inte säkringen - känner vid ett eventuellt fel av de små strömmarna som kan orsaka brand.
  • Det är enkelt och billigt att installera en jordfelsbrytare.

Några tips

  • Kontakta flera elinstallationsföretag för råd och kostnadsförslag vid komplettering i äldre installationer.
  • Det finns billiga portabla jordfelsbrytare att plugga in i vägguttaget för att få säkerhet när man använder elapparater utomhus.
  • Kyl, frys och uppvärmning bör ha separata jordfelsbrytare.
  • Till pannor för uppvärmning rekommenderas en jordfelsbrytare på 300 mA som brandskydd.
  • Använd jordfelsbrytare typ A.

Tänk på

  • Jordfelsbrytaren är ett bra kompletterande skydd till andra skyddsåtgärder som säkringar, skyddsjordning och naturligtvis underhåll av elanläggningen.
  • Kontrollera jordfelsbrytarens funktion med testknappen minst två gånger om året.
  • De nya starkströmsföreskrifterna (elbestämmelser) kräver installation av jordfelsbrytare vid ny- och ombyggnad i bostäder, grundskolor, fritidshem och daghem.
  • Jordfelsbrytare ska finnas på följande uttag; utomhus, bygg- och rivningsplatser, jordbruk och trädgårdsmästerier, uppställningsområde för husvagnar och småbåtshamnar, tillfälliga installationer för mässor, utställningar etc. För fullständig information, se starkströmsföreskrifterna.

Elinstallationer - ägarens ansvar

Tänk på att du som ägare ansvarar för elanläggningen och inkopplade elapparater. De måste underhållas för att vara säkra och fungera som avsett. Om du övertar äldre apparater eller armaturer, låt alltid fackman kontrollera dem. Ta för vana att kontrollera sladdar, stickproppar, uttag och strömbrytare regelbundet. Åtgärda fel omgående. Installera jordfelsbrytare för högsta säkerhet. Om du använder el utomhus är en flyttbar jordfelbrytare enkel att använda och en billig livförsäkring.

En behörig elinstallatör kan kontrollera alla dina elinstallationer och hjälpa till vid nyinstallation. Behörig elinstallatör hittar du enkelt med hjälp av telefonkatalogens gula sidor.

Obs! En dålig anslutningskabel är en risk. Den kan ge upphov till brand, olycksfall eller driftstopp. Se över din elanläggning!

Levande ljus och öppen eld

Kvarglömda levande ljus orsakar många bränder i våra hem. Ställ inte ljusen för nära gardiner eller på TV:n. Använd ljusstakar av bra material som t.ex. keramik, glas eller plåt. Använd inte träljusstakar. Ta för vana att aldrig lämna ett rum med levande ljus. Släck först!

Se till att ljuset står fritt och stadigt både på underlaget och i ljusstaken. Tänk på var du ställer ljuset, så att till exempel inte en gardin kan fladdra till av vind- eller elementdrag och fatta eld.

Ställ inga ljus på tv:n. Stearin kan droppa ner och antändas av värmen med en snabb och kraftig brand som följd.

Tänder du levande ljus, se till att släcka dem innan du lämnar rummet. Många bränder, inte minst under jul- och nyårshelgen, orsakas av kvarglömda ljus. Byt den gamla mossan i ljusstaken mot icke brännbara dekorationer, till exempel vackra stenar eller snäckor. Då minskar risken för att det ska börja brinna i ljusstaken.

Tänd aldrig levande ljus, tomtebloss e.l. i en gran. Det kan snabbt börja brinna.

Tomtebloss, cigaretter, smällare och raketer är också öppen eld.

Öppen brasa inomhus

Var försiktig med öppen eld inomhus. Har du eldstäder som kaminer, kakelugnar eller öppna spisar ska du se till att skorstenen är sotad.

När du eldar i den öppna spisen, se till att det inte finns papper eller annat lättantändligt material runt den öppna spisen. En del ved sprätter gnistregn omkring sig som kan orsaka brand. Du bör ha ett spisgaller som skydd mot gnistor.

Se till att du har gnistskydd framför din öppna vedspis eller luckor för när du eldar i din vedspis.

Elda endast med helt torr ved. Ved som inte har fått torka fäller ut och ger belägg i skorstenspipan som kan orsaka pipbrand.

Ser du en eldkvast ur skorstenen och hör ett dovt muller? Stäng alla luckor på eldstaden och ring 112. Svenska Brandskyddsföreningens expert på eldstäder och skorstenar varnar husägare för sotbränder. Du undgår sotbränder genom att feja din skorsten minst en gång per år. Undgå också att elda för hårt och med fuktigt bränsle.

I kylan ökar risken för sotbränder. Sotbränder leder normalt inte till att huset börjar brinna. Det vanligaste är att det kommer en eldkvast ut skorstenen och att det hörs ett dovt muller. Orsaken är att tjära och sot som samlats på insidan av skorstenen börjar brinna. Det är vanligt efter varma höstar och vintrar när man inte eldar så effektivt.

Är det kallt ute finns risken att vi eldar hårdare än vad skorsten och eldstad klarar. Då kan också strålningsvärmen antända väggarna eller taket ovanför eldstaden. En eldstad som vid normal eldning ska avge en rökgastemperatur på 350 grader kan vid för hård eldning göra så att det blir över 600 grader i skorstenen. Då kan det börja brinna.

Lägg askan i en plåthink

En annan risk vid eldning är glödrester som kan finnas kvar i aska i flera dygn.

- Lägg askan i en plåthink med tätt lock. Sedan ska den stå i några dagar innan den töms i till exempel komposten. Och under tiden ska den stå på ett obrännbart material.

Gör så här vid sotbrand:

  • Stäng alla luckor till eldstaden.
  • Ring 112 och larma räddningstjänsten.
  • Kontrollera att det inte kommer rök där skorstenen går igenom tak, golv och vind.
  • Var beredd att släcka om det börjar brinna i huset. Ha en 6 kg pulverbrandsläckare till hands.
  • Låt sotaren besiktiga eldstaden och skorstenen innan du börjar elda igen.

Elda på rätt sätt:

  • Använd torr ved i lämplig storlek.
  • Starta snabbt. Använd finkluven ved för att få en bra glödbädd.
  • Elden ska brinna, inte pyra. Rätt mängd förbränningsluft gör att elden brinner med klara och livliga lågor. Använd spjället.
  • Kontrollera röken. Den ska vara genomskinlig, inte svart.
  • Kontrollera temperaturen. Rökgaserna ska vara max 350 grader om inte skorstenen är godkänd för annan temperatur.
  • Lägg sot och aska i en plåthink med lock. Låt den stå på obrännbart underlag några dagar innan den töms.

Barn och eld

Barn har i alla tider varit nyfikna på eld. Det är därför viktigt att barn lär sig att handskas med eld på ett naturligt sätt. Försök aldrig att skrämma ett barn för eld - det ökar bara nyfikenheten. Lämna aldrig barn ensamma med levande ljus eller öppen eld.

Rökning

Rökning är den vanligaste orsaken vid brand med dödlig utgång. Det är inte bara i sängen det är förenat med livsfara att röka. Det är lika farligt att somna från cigaretten i en säng, fåtölj eller i en soffa. Det spelar ingen roll var du somnar eller slarvar när du röker. Det brinner lika bra.

Töm aldrig het aska i papperskorgen. Fyll askkoppen med vatten och låt den stå ett tag. Töm askkoppen, gör rent den och sätt tillbaka den.

Köket en brandfara

Många bränder börjar på spisen. Torrkokning är en vanlig brandorsak.

Fett eller oljor börjar brinna när temperaturen blir hög, liksom stearin. Lämna därför inte något kokande på spisen när du går ut från köket.

En timer som bryter strömmen till spis och kaffebryggare kan vara bra att installera. Att dessutom försöka hålla köksfläkten så ren som möjligt är ett bra sätt att minska brandfaran i köket. Fett och sot brinner nämligen väldigt lätt.

Brandfarliga varor

Det är viktigt att märka utsidan av förråd eller rum där brandfarlig vätska eller gastuber förvaras!

  • Mycket brandfarliga vätskor är bensin, T-sprit, fotogen och tändvätska.
  • Förvara dessa vätskor i lämpliga kärl och på ställen som barn inte kommer åt.
  • Tänd grillen eller liknande med tändvätska. Använd aldrig bensin eller T-sprit.
  • Släng aldrig en sprayflaska på öppen eld. Den kan explodera med kraft!
  • Gasol är en mycket brandfarlig gas och därför är hanteringen av gasol mycket viktig. Stäng av ventilen på gasolflaskan när gasen inte används. Om du har gasol i båten eller husvagnen är det viktigt att kontrollera kopplingar, ventiler och slangar ofta så att de inte är skadade.

Det tar maximalt 4 minuter för ett rum att övertändas. Ett hus brinner ner på 30 min till en timme. Ibland tar det längre tid, det beror på vilket material huset är byggt av. Bilderna nedanför visar brandförloppet.

Linolja - självantänder

Linolja är sedan gammalt en känd och miljövänlig metod att skydda trä med. Det finns två sorters linolja: rå och kokt. Rå linolja utvinns bland annat genom kallpressning av linfröet. Kokt linolja är rå linolja upphettad till en viss temperatur med metallsalter tillsatta för att förkorta torktiden. Torktiden förkortas genom att oxidationsprocessen går snabbare, och det är den effekten man vill uppnå. Den råa linoljan torkar betydligt långsammare.

Linolja har använts sedan lång tid tillbaka i bland annat färger, för att olja in trägolv, för tätningar av rörkopplingar, impregnering av utemöbler och andra snickeriverk. Numera finns linolja även som rostskyddsmedel för bilar.

Bränder där linolja varit orsak till branden har på senare tid ökat. Nackdelen med linoljan är att den kan självantända. Det är främst den kokta linoljan som självantänder, men även den råa kan orsaka bränder. Självantändningen sker varken i burken eller på behandlade ställen, utan i trasorna som använts. Vid för flödig påstrykning av linolja på trägolv inomhus kan oljan rinna ner mellan golvspringorna till bjälklaget och sedan självantända. Linoljan oxiderar kraftigt i luften varvid en stark värmeutveckling uppstår med en eventuell brand som följd. Denna egenskap har även flera andra oljor på vegetabilisk basis exempelvis klinkerolja, teakolja och vissa typer av bonvaxer.

  • Lämna aldrig trasor innehållande linolja eller andra vegetabiliska oljor i brännbar miljö.
  • Efter avslutat arbete bör trasorna brännas eller förvaras i ett kärl med vatten och lock.
  • Efter några dygn kan trasan slängas.
  • Penslar eller påstrykare kan rengöras med såpa.
  • Var alltid försiktig vid användandet av oljebaserade produkter.

Olycksfall kan förebyggas

Att parkera en varmkörd bil i högt gräs, en slarvigt kastad fimp, tändsticka eller engångsgrill kan starta en brand.

Grilla inte i närheten av brännbara material som gräs, trä m.m. Ha alltid vatten i närheten.

Var noga med att släcka cigaretter ordentligt och att kyla ned engångsgrillar i vatten. Kasta inte fimpar i naturen eller på gatan. Ta med grillen hem.

Sopor

Bränderna uppstår genom slarv med het aska, cigarettglöd eller självantändning. Plasten i sopkärlet smälter ned och pölen kan rinna, till exempel in mot en vägg. Temperaturen i takfoten blir aldrig särskilt hög. Antändning sker ofta på träpanelen bakom tunnan. I och med att källsorteringen har ökat placeras avfallet oftare i sopkärl utomhus. Ett kärl som brinner utomhus innebär i sig ingen större skada, men om branden inträffar intill en byggnad är risken att branden sprider sig stor. Sopkärlen bör därför placeras på säkert avstånd från byggnader. Bränderna i soptunnor är ofta anlagda. Jämfört med att som tidigare förvara alla sopor i soprum ger det större tillgänglighet för anläggaren. Soprummen har också ofta skydd mot spridning till övriga byggnaden.

Goda råd

  • Sopkärl i plast bör placeras på sådant sätt att brand i kärlet inte kan spridas till fasad.
    Rekommenderat avstånd 160 och 370 liter 2 meter, 660 liter 3 meter.
  • En dekal med rekommenderat avstånd till vägg skulle kunna fästas på kärlen av personalen som tömmer dem.
  • Rinnande smälta av brinnande plast bör förhindras att rinna in mot fasad eller dylikt. En ram för placering gör att tunnan inte riskerar att hamna för nära och dessutom förhindras den smälta plasten att rinna in mot fasaden.
  • Locket bör förses med självstängande funktion vilket försvårar att en brand utvecklar sig.
  • Utstickande tak samlar upp brandgaser och leder dem in i fastigheten. Ställ därför inte soptunnor under skärmtak eller takfot.
  • Placera inte brännbart material på en byggnads lastkaj eller omedelbart utanför port.
  • Öppen container ska stå minst sex meter från yttervägg.
  • Tänk på att kärl för pappersåtervinning är extra riskfyllda.
  • Gör det svårt för brandanläggaren genom att tillse att obehöriga inte har tillträde till gårdar och andra platser där en anläggare kan agera ostört.
  • Sopkärlen som utförs i obrännbar plast eller i plast som inte smälter brinner inte lika kraftigt.
  • En enkel skärm i obrännbart material mellan sopkärlet och väggen kan minska erforderligt avstånd.

Anlagda bränder

Pyromani är inte så ovanligt som man kanske tror. Att vara pyroman är inte en sjukdomsbeteckning utan en beteckning på en person som startar bränder. Det finns i stort sett två sorters pyromaner:

  1. den medvetna brandanstiftaren (kan också vara sjuk)
  2. den dumma brandanstiftaren som gör det på "skoj"

Vem har inte sett en vägg där någon har hållit en tändare mot så att det blivit ett brännmärke? Det är brandfarligt och kan leda till livsfara.

Bostadsområden drabbas ofta av anlagda bränder. Det bästa sättet att förhindra detta är att inte förvara brännbart material i trapphus eller på andra lättillgängliga platser. Detär också viktigt att hålla vind, källare och garage låsta och se till att belysningen fungerar. Detta är åtgärder som försvårar för brandanläggaren.

Till din hjälp

Köp bara CE märkta produkter.

Brandvarnare

Brand och räddingsnämnden beslutade i 2001 att det senast 2003 ska finnas fungerande brandvarnare i alla bostäder i Sverige. Det är en skärpning av hur räddningstjänstlagen tolkas. Det är fastighetsägarna, villaägarna, och i en bostadsrättsförening är det styrelsen, som ska köpa in och montera brandvarnarna. Det är därefter de boendes ansvar att kontrollera att brandvarnarna fungerar.

Anledningen till att du ska montera brandvarnare och se till att förebygga brand är inte bara för att rädda ditt hem och dina saker. Det är också på grund av att om en brand sätter fart kan det på några minuter börja brinna kraftigt, och om du sover kan du kvävas av röken inom några minuter. Vid brand är det röken som är farligast och som orsakar dödsfall. Röken söver och kväver dig och när du väl har somnat av röken så är möjligheten att vakna liten. En brand i ditt hem kan också förinta dina grannars egendomar och i värsta fall ta livet av dina grannar. En brandvarnare är en billig livförsäkring.

Skaffa därför en brandvarnare som reagerar på den livsfarliga röken och väcker dig. Kontrollera brandvarnaren regelbundet genom att trycka in testknappen.

Se till att du om du har villa, eller att din fastighetsvärd, bostadsrättsförening köper in och monterar brandvarnare där du bor.

Hur många behövs?

  • Du bör ha minst en brandvarnare på varje våning i din bostad.
  • Brandvarnaren bör placeras i anslutning till sovrummet. Tänk på att stängda dörrar och störande ljud kan göra det omöjligt att höra en brandvarnare in till varje sovrum.
  • Brandvarnarens övervakningsområde bör inte överstiga 60 m2. Dessutom bör avståndet mellan två brandvarnare inte vara större än 12 meter.
  • Brandvarnaren bör uppfylla konsumentverkets riktlinjer.
  • Det är när du sover som du är som mest försvarslös mot rök och brand!

Var ska den monteras?

  • Brandvarnaren ska placeras enligt leverantörens anvisningar, generellt gäller dock följande:
  • Brandvarnaren placeras i rummets högsta punkt och helst mitt i rummet.
  • Om du har flera våningar bör en brandvarnare placeras där trappan mynnar till den övre våningen.
  • Brandvarnaren ska sitta i taket, inte på väggen!
  • Ett fritt utrymme på minst 50 cm ska finnas runt om brandvarnaren.
  • Den ska inte placeras i närheten av ventilationsöppningar.
  • Placera inte brandvarnare i kök, badrum, garage eller hobbyrum där den kan orsaka irriterande falsklarm. Glöm inte att testa brandvarnaren när du monterat upp den!

Skötsel och kontroll

För att brandvarnaren ska fungera bör du:

  • rengöra brandvarnaren från utsidan med dammsugare en gång om året.
  • byta batteri en gång om året (till exempel på 1:a advent). Vi rekommenderar dock litiumbatterier som räcker upp till fem gånger längre än vanliga alkaliska batterier - då slipper du byta varje år.
  • kontrollera att brandvarnaren fungerar minst en gång i kvartalet och när du varit hemifrån en längre tid.
  • byta ut brandvarnaren efter 8 -10 år. De har begränsad livslängd.

Testa den regelbundet

  • trycka in testknappen, eller
  • hålla ett nysläckt stearinljus under brandvarnaren.

Det finns ett särskilt goda råd-blad om brandvarnare utgivet av Svenska Brandskyddsföreningen.

Statens Räddningsverk har också givit ut ett allmänt råd om brandvarnare i bostäder (2001:1). För mer information, se www.svbf.se och www.raddningsverket.se.

Brandvarnare kan vara den avgörande skillnaden mellan liv och död! Se alltid till att det finns en fungerande brandvarnare i hemmet.

Handbrandsläckare

Du kan läsa mer i Svenska Brandskyddsföreningens:s goda rådblad "Välj rätt handbrandsläckare". www.svbf.se

För fritidshuset rekommenderas en pulversläckare på minst 6 kg.

Släckaren ska vara certifierad av SBSC, DNV eller annat SWEDAC- ackrediterat certifieringsorgan.

Vattensprinkler

Ett sprinklersystem är som att ha räddningstjänsten på plats dygnet runt!

Ett vattensprinklersystem

  • är ett mycket effektivt system för att kontrollera eller släcka bränder.
  • har hög tillförlitlighet vid brand.
  • ökar personsäkerheten vid brand.
  • förorsakar inte oönskade vattenskador, om det är rätt
  • installerat. Lång erfarenhet visar att rädslan för vattenskador är starkt överdriven.
  • ger ytterst sällan falsklarm till räddningstjänsten.
  • har lång livslängd.
  • behöver förhållandevis lite underhåll och service.
  • har ingen negativ påverkan på människa eller miljö.
  • ger större valfrihet vid utformningen av övrigt brandskydd.

Den i särklass vanligaste typen av sprinklersystem är våtrörsystem. I ett våtrörsystem är sprinklerhuvuden utplacerade på ett rörnät fyllt med vatten. Sprinklerhuvudena är värmekänsliga och löser endast ett i taget.

I kalla utrymmen där frysrisk kan föreligga används torrörsystem. Där är rörnätet fyllt med luft. Först när en sprinkler löser ut fylls rören med vatten. Precis som för våtrörsystem aktiveras varje sprinkler separat när en viss temperatur uppnåtts. Det finns andra typer av sprinklersystem, men de är inte så vanliga. Ett exempel är där en grupp av sprinkler löses ut samtidigt med hjälp av en kontrollventil.

När en sprinkler aktiveras öppnas huvudventilen till sprinkleranläggningen för att släppa in mer vatten i rörnätet. Samtidigt som detta sker larmas räddningstjänsten. Ett sprinklersystem både larmar räddningstjänsten och kontrollerar eller släcker branden.

Ett sprinklersystem reagerar bara på värme, inte på rök. Det gör att falsklarm är mycket ovanligt. Beroende på aktuell installation samt typ och temperatur av sprinkler som väljs, kan sprinkler ändå vara ett så snabbt larm att det utgör skydd för både människor och byggnad.

De allra flesta bränder släcks eller kontrolleras av 1 - 3 sprinkler!

Beroende på vad det är som ska skyddas dimensioneras sprinklersystemet olika. Vanligen talar man om tre riskklasser; låg, normal och hög. Kontor och vårdlokaler hör till låg, restauranger, garage och affärer till normal och industrier som sysslar med någon form av produktion till hög riskklass.

Det är riskklassen tillsammans med det beräknade vattenbehovet som avgör vilken vattenförsörjning som behövs. Har det kommunala nätet det tryck eller flöde som erfordras, kan det användas.

I vissa mer krävande anläggningar kan förstärkning av pumpar och bassäng behövas.

En rätt utförd dimensionering och installation är avgörande för sprinklersystemets funktion. Därför finns det också regler för vilka företag som får utföra dimensionering och installation, så kallade godkända anläggarfirmor.

Brandlarm

Det finns flera typer brandlarm man kan installera. Installation ska göras av fackman.

  • fast
  • trådlöst
  • kopplat till central

Utrymningsplan

Gör en utrymningsplan och låt barnen vara med i planeringen. Om möjligt - se till att du har minst två utrymningsvägar för alla i familjen. Se till att man kan ta sig ut om det börjar brinna i lägenheten. Lås därför inte med sjutillhållarlås från insidan! Sätt upp utrymningsplanen där alla ser den och bestäm en samlingsplats utanför huset. Förbättra utrymningsmöjligheterna i småhus genom att till exempel installera en särskild stege för utrymning.

Brandstege

Se till att ha en rymningsväg om det börjar brinna. Repstege är till exempel ett bra alternativ om ytterdörren är blockerad. Repstegar eller andra rymningshjälpmedel ska ligga så att det är lätt att ta fram dem om de behövs.

Ha brandövning så att alla som bor i huset vet hur de ska göra om det börjar brinna.

Brand i lägenhet

Utrymningsvägar

Grundkravet för utrymning från bostäder är att det alltid ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om den ena vägen ut är spärrad av brand, ska det finnas ett alternativ. I hus upp till åtta våningar är normalt trapphuset den ena utrymningsvägen, och ett fönster, där räddningstjänsten ska hjälpa till med utrymning med sin stegutrustning, kan vara den alternativa utrymningsvägen.

För hus med mer än åtta våningar finns oftast bara en utrymningsväg.

Då ställs särskilda krav på trapphusets utformning för att förhindra att rök- och brandgaser sprids. För att komma in i trapphuset måste förutom lägenhetsdörren ytterligare en dörr passera. Det är av största vikt att denna dörr mot trapphuset sluter tätt och är hel, att dörrstängaren fungerar på avsett vis och att låskolven griper tag i låsblecket.

Utrymningsvägar ska alltid hållas fria från lösa föremål och brännbart material. Därför bör till exempel cyklar, barnvagnar, tidningspapper och kartonger inte ens tillfälligt förvaras i trapphuset.

Utrymnings- och Räddningsvägar

I vissa fall finns räddningsvägar i anslutning till fastigheten. Dessa räddningsvägar är ofta villkorade i byggnadslovet, och en förutsättning för att räddningstjänst överhuvudtaget ska kunna biträda vid en utrymning, eller utföra en brandsläckningsinsats om det skulle vara nödvändigt.

Räddningsvägar ska vara väl uppmärkta, hålla fria från hinder samt under vinterhalvåret snöröjda.

Vind och källare

  • Gångar på vindar och i källare ska hållas fria från hindrande föremål och brännbart material.
  • Brandfarliga gaser och vätskor eller explosiva ämnen får inte förvaras på vindar eller i källare.
  • Dörrar i anslutning till vindar och källare bör hållas stängda och låsta.
  • God organisation och ordning ska råda för att främja brandskyddet.
  • Tänk på att de flesta anlagda bränderna startar i källare, soprum, trapphus eller vindar. Stäng brandstiftaren ute!

Bilderna nedanför visar brand i lägenhet och brand i förråd.

Brandtekniska installationer

En stor del av flerbostadsfastigheterna i landet har brandtekniska anordningar installerade. Dessa kan vara till exempel rökluckor eller fläktar för att möjliggöra brand- och rökgasevakuering från trapphus, källare och garage, eller stigarledningar för att underlätta vattentransport för räddningstjänsten vid insats.

En kontroll av ovanstående installationer bör ske med återkommande intervall, där man kontrollerar funktion, uppmärkning, eventuella skador eller åverkan. Ansvaret för att kontroll utförs åvilar fastighetsägare/bostadsrättsförening.

Eldning utomhus

Under våren är det vanligt att man eldar gräs, skräp eller löv. Elda inte om det är mycket torrt eller om det råder eldningsförbud utomhus. Skräp ska inte eldas utan lämnas till närmaste sopstation.

När du eldar bör du ha släckutrustning nära till hands. Elda endast små ytor åt gången och aldrig när det blåser. Innan du börjar bör du spola rikligt med vatten runt området för att inte branden ska sprida sig. Du bör även ha krattor och rakor till hands för att släcka med.

Checklista

Är ditt hem säkert?

  • Ta bort brännbart material som ligger i spisens omedelbara närhet.
  • Dra ur stickkontakten till kaffebryggaren och brödrosten. Installera gärna en timer!
  • Se till att glödlamporna har rätt Watt-antal och att inga skarvsladdar kommer i kläm.
  • Byt ut trasiga vägguttag/kontakter och skruva åt lösa.
  • Ha inga handdukar eller annat brännbart material liggande på elelement för torkning.
  • Släck levande ljus när du lämnar rummet.
  • Se till att ljusstakar står fritt från gardiner och dylikt och att de har obrännbara dekorationer.
  • Om säkringarna ofta går sönder - kontakta elektriker för felsökning.
  • Dra ur el- och antennsladd till TV:n vid åskväder.
  • Se till att TV:n, video och andra elektriska apparater står fritt och luftigt.
  • Ta bort duk, stearinljus eller annat på TV:n som kan orsaka brand.
  • Är köksfläkten rengjord?
  • Finns brandvarnare och fungerar den?
  • Finns handbrandsläckare i bostaden?
  • Dammtorka elementen ofta.
  • Dammsug bakom kylskåp och/eller frysbox - damm och smuts kan ta eld.
  • Installera jordfelsbrytare.

Vad säger lagen?

Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 2 § ska "ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand."

Ovanstående innebär i korthet att både hyresgäster/lägenhetsinnehavare och fastighetsägare/bostadsrättsföreningar har ett ansvar för efterlevnaden av lagen. För de boende gäller det att rätta sig efter de regler som gäller för byggnaden i fråga. För ägare gäller det att se till att regler upprättas, och att brandtekniska installationer kontrolleras och underhålls.

Kontrollörer

Starkström: Elektriska Nämnden

Källa:

Bakåt en sida - Överst på denna sida - Framåt